Hovmantorps Nya...

 ... glasbruk dokumenterades av studiegruppen Glas i Hovmantorp och Hovmantorps Folkets Hus.

Två årsmöten och ett kalas på en gång!

Som (väl?) alla vet har det ju sedan vårens årsmöte pågått planering för föreningens avveckling.

I lördags var det dags: först hölls ett extra årsmöte som fattade det första formella beslutet om nedläggning.
Så fort det avslutats vidtog det ordinarie årsmöte som strax senare fattade det andra formella beslutet om föreningens nedläggning.

(Alla åm-handlingar inklusive protokoll finns tillgängliga på https://bergdala-glastekniska-museum.se/nedladdningar.html för den som är intresserad)

Alla var gripna av stundens allvar:

När allt detta klarats av (på ungefär en halvtimme) vidtog julsmörgåsätandet, som följdes av kaffe med saffranslängd och pepparkakor.

Från denna (betydligt mera uppsluppna) begivenhet finns inga bilder – nå’n hejd får det ändå vara!

Från och med nu är det alltså Stiftelsen Bergdala glastekniska museum som står för museet som sådant, samt även förvaltar GiHs kvarlåtenskap i form av böcker, gamla skrifter, en och annan glasbit mm. (En del av de gamla skrifterna finns också på nedladdningssidan, se ovan)

Nästa evenemang som vi (stiftelsen) arrangerar är en utställning på Lessebo bibliotek under februari månad. Den kommer att handla om pressat glas, och förhoppningsvis lyckas vi få någon som föreläser om det någon gång under utställningen.
Kontakt med stiftelsen får du via mejl, kontakt(at)bergdala-glastekniska-museum(punkt)se, eller genom att du kontaktar Björn eller Kerstin på 0478-180 21.

Själva museet är som vanligt stängt såhär års, men visning går, som vanligt, att boka.

God jul!

Inför julkalas

med tillhörande årsmöten:

Alla som var medlemmar under förra året (2018) ska ha fått inbjudan till julkalas, och med den även kallelse till de två slutliga årsmötena inför Föreningens nedläggning.

För er som glömt: allt detta går av stapeln lördagen den 30/11 (nu på lördag) med början kl 15.30. (Kallelse finns här)

Du som vill komma, men som glömt att anmäla dig: gör det NU! (senast onsdag kväll)


Eftersom allt är roligare med bilder…

Vi planerar ånyo för en utställning på bibblan i Lessbo under februari ’20 – den ska handla om pressning av glas.

Vi har därför skaffat några nya exempel, bland annat en (i produktion varande) ljuslykta ”Anemone” från Målerås. (Fascinerande att manuell pressning alltjämt tillämpas!)

Vi har också hittat en liten karamell”korg” och en gräslig sak med ett hjärta på.
Den senare är ett utomordentligt tydligt exempel på ett ”fastblåst” föremål, dvs ett där godstjockleken är samma i hela föremålet. I detta fall betyder det att hjärtat finns både på utsidan och på insidan, fast det är nog svårt att se på bild.

Hursomhelst - på det sätt som många böcker virrar till det med "pressat" och "blåst i fast form" kändes det som en god ide att ha en grej som så väldigt tydligt visar vad fastblåst innebär.

Nio besökare på en gång!

Nio på en gång är väl inte mycket att yvas över, tycker ni. Nä det tycker inte vi heller, speciellt inte när vi själva (Kerstin och jag) ingår i de nio men den här gången var det litet speciellt: Nu har det hunnit bli en tradition att Glastekniska Museet bjuder föreningens medlemmar på kalas när säsongen tar slut. Det är ju inte helt slut, vi har helgöppet september månad ut, men det är slut på sjudagarsöppet nu sedan i söndags.

Även om museet numera är en stiftelse så har vi vidmakthållit denna tradition även i år. Eftersom vädret var som den var i söndags dukade vi för säkerhets skull långbord i museets verkstad.

 

Det ni ser i fonden är inte en julgran. Det är vitrinen, vertikalpantografen och påfågelsdraperiet...
På menyn stod grillad fläskytterfile med potatisklyftor, sallad samt melon, grillad halloumi för de hugade och kaffe. Inte illa, va?

Så nu vet ni vad ni missade, ni som inte var där!!

Vårprogrammet tog slut igår ...

... när vi var ett drygt tjugotal som satt och lyssnade på Margareta Artéus Thor på folkets hus i Hovmantorp.

Margareta gjorde en personlig presentation av sina egna relationer till både glaset och glaskonstnärerna. Speciellt fokus valde hon att lägga på arbetet inför Kostas 275-års jubileum för ett par år sedan och hur man kraftsamlade inför det.

Mycket handlade förstås om hur man avvägde marknadsföringen av formgivarna mot marknadsföringen av formgivarnas glas. Och det var väl ganska självklart att mycket kom att utgå från det tryckta material som producerats både i form av böcker och annat. Medan böckerna gick runt var det inte alldeles enkelt att koncentrera sig på att lyssna...

Och så får man aldrig glömma bildens betydelse och det fanns en och annan liten lustig anekdot om till exempel Fibben Hald...

och om ett och annat fotografi ...

På det hela taget intressant.

För er som är medlemmar i föreningen finns det ytterligare material att ta del av på begäran men ni andra får allt nöja er med det här lilla smakprovet. Planeringen inför hösten fortsätter och dessutom har vi sommarsäsongen framför oss med öppethållande i museet och förhoppningsvis en bit över 3000 besökare. Men allra först är det vernissagehelgen 26-27-28 april när vi kommer att ha öppet i museet och dessutom finnas på Lessebos Vårdagar.

Årsmöte Glas i Hovmantorp, med lite extra (för nördar)

Så blev det då årsmöte, om än av ovanligare slag.

Vi började kl 14 med att diskutera ett nyinkommet förslag, som utmynnade i en ny verksamhetsplan.

Sedan vidtog själva årsmötet. Eftersom den nya verksamhetsplanen innebär en avveckling av föreningen inom närmaste året fick dagordningen modifieras en aning – men i övrigt avlöpte mötet som förväntat.

Protokollet kommer att publiceras så snart det är undertecknat och justerat.

Efter årsmötesslut avtackades den mångåriga ordföranden Nicke med en blomma.

Därefter vidtog förtäring och, för dem som ville, en promenad i en Hermansenugn, precis som utlovat i förra inlägget.

Lasse visade alltså, utgående från en äkta ritning (som f.ö. fyller 110 år om mindre än en månad), hur ugnen byggs från bottenplatta till färdig 4-degels rundugn. (Det funkar inte vidare bra att fota en så’n här presentation, men:)

Nå.
Vårprogrammet fortsätter som planerat, så (utöver de sedvanliga tisdagsträffarna) är nästa begivenhet föredrag av Margareta Arteus Thor, torsdagen den 11/4 kl 18 i Hovet Folkan.
Ingen anmälan krävs, men så bjuder vi heller inte på kaffe.

Alla välkomna då! (ja, och till tisdagsträffarna, förstås)

Det lackar mot julkalas!

Som alla medlemmar redan vet (men många har glömt att anmäla sig till) så blir det snart julkalas:
lördagen den 8:e december kl 15 träffas vi på Hovet Folkan (min, kanske inte för alla begripliga, förkortning av Hovmantorps Folkets hus) för mingel, prat och julmacka.

I år uppmanar vi alla medlemmar att medföra gäster: en gäst för 10:-, utöver en person kostar det 15:-. (Medlemmar går naturligtvis gratis)
För alla ännu-icke-medlemmar blir priset 15:- (eller, förståss: gå med i föreningen genom att betala 200:- till bankgiro 5292-0683 - då blir 1. julmackan gratis och 2. du blir medlem även år 2019.)

Viktigt: ANMÄL dig och dina gäster – annars räcker inte mackorna! (jag har koll på er som redan anmält)

Se’n sist:
Gunnar fortsätter sorteringen, Zäta läser i pärmar och böcker, jag fortsätter att scanna gamla katalogkopior mm.
Men: vi har nåtts av ett rykte (håll tummarna för att det snart är infriat!) att Kulturarvscentrum snart kommer att lägga ut alla sina kataloger på nätet!

I den nära framtiden (nästa vecka, närmare bestämt) kommer nästa markundersökning att påbörjas i Bergdala.
Det kommer även att tas prover på betonggolvet i museet. Håll tummarna på tisdag morgon – både för att provtagningen ska gå bra (vi vet ju att golvet är tunt på sina ställen, och för att provtagningen ska gå bra (alltså att vi får fortsatt ok att ta in turister där).

Resultaten (analysen) blir färdig i mars’19 – så vi får också hoppas på att vi har tillgång till museet under sommaren.
Blir det stor sanering lär det bli en hel del grävande runt området…

Föreningsarkeologi

I tisdags träffade vi Gunnar och Anders L. De befann sig i källaren på Hovet Folkan, för att gräva ut, organisera och förteckna föreningens tillhörigheter i "schäsen" (vår skrubb).

Är det förresten nå’n som vet/kommer ihåg varför den kallas just schäsen? För mig, stockholmare som jag är, är en schäs en hästdragen vagn...

Nå.
De lär ha att göra i ytterligare några... timmar... men jag tog några pärmar med mig hem, bland annat en innehållande en katalog från Nya, 1939-40.

Den finns att läsa här (än så länge finns ingen länk någon annanstans, men det kommer).
Katalogen innehåller 69 blad, som (de flesta) har en beteckning för servisen, och en beteckning för mönstret – tex Servis Succé / "Tusse" eller Servis Roy. B.4.kt.f. Antik.

En del av serviserna/modellerna har (för mig, servisanalfabeten) "konstiga" ben, till exempel Ola:

Det måste betyda att Ola har ett ben som har slipats till kvadratiskt tvärsnitt – men "skaften" mellan fot och kvadratbenet, mellan kvadratbenet och cuppan: hur blev de till? De måste också vara slipade, eller?

Hur mycket extrajobb/extra tid tog det att få till "skaften", jämfört med andra ben som har slipning hela vägen?

Björn har ett liknande ben, men med 6 fasetter:

Om någon har ett glas med sådant/liknande slipat ben, snälla: tag en bild på det och skicka hit?!?

Det finns även ett antal serviser (med namn Roy) som har fyrkantiga fötter.
Det märkliga med Roy-varianterna är (tycker jag, då) först och främst att även seltersglasen har fyrkantfot, men inget ben:

Ännu en gång: om någon har ett seltersglas med fyrkantfot, snälla: kan vi få en bild?

Förresten – hur gjordes 4-kantfoten? Var den alltid pressad, avsvalnad, uppvärmd och ditsatt som en "klump"? (Någonstans har jag läst att det var så – men var?)

En sista bild:

Såvitt jag kan se står det Servis S./" B. 18." uppe i hörnet. Servisen hette alltså S (utan nummer eller annan specifikation?)
Och nog är det synd att gömma den gulliga lilla ekorren under beteckningen B.18...?

UPPROP: ALLA som vet något om slipning, blomslipning, gravyr, serviser från Nya: snälla, snälla, kolla katalogen och försök identifiera teknikerna använda för de olika dekorationerna! (och berätta för oss, förståss – tex till kontakt@bergdala-glastekniska-museum.se )

Kom ihåg att vi är många (rentav tusenden) som inte kan skilja mellan de olika dekorationsteknikerna… så inget, hur uppenbart det är för en expert, är för litet att benämna.

(törs jag gissa att ekorre B18 är blomslipad? Eller heter det kasad – och vad är isåfall skillnaden?)

Digitaliseringen

går framåt.

Nu finns ännu en (eller två, beroende på hur en räknar) av föreningens gamla skrifter att läsa i elektronisk form.

Alla nyutgivna skrifter finns på nedladdningssidan.
På den sidan finns också en del andra föreningsmeddelanden (stadgarna, till exempel), men även en hel del annat.

Alla kanske vet om att vi där samlat de glaskataloger vi kommit över, men nu har vi också listat alla de nya glasbruksortsbeskrivningar som Länsstyrelserna givit ut.

Studieresa till IFÖ-verken ...

Vi blev för en liten tid sedan kontaktade av IFÖ-verkens industrihistoriska museum. Och då kan man ju undra varför. Men det är alldeles förnuftigt faktiskt:

Det är (eller var) som så att Axel Hermansen, ja just precis han, mannen bakom Hermansenugnen, inte bara var den som sålde ugnar till nästan alla de sydsvenska glasbruken utan också var en av dem som fick fart på IFÖ-verken.

Och IFÖ-museets eldsjälar (det är samma där som hos oss: Ett relativt fåtal eldsjälar driver verksamheten i praktiken) har nu gett sig till att öppna ett gammalt skåp med ritningar. Och där fanns en massa ritningar på ugnar till olika bruk från ungefär 1908 till och med 1950. Och även om Tommy (han som kontaktat oss och tog hand om oss hette Tommy och han assisterades av sin kompis Lennart) redan hade lovat att han skulle försöka fixa kopior på ritningarna så kunde ju en grupp som vår förstås inte hålla sig utan ALLA skulle vara FÖRST med att få en bra bild på ritningen i telefonen!!!

Ni känner igen dem, va? Lasse i randig tröja och bakom honom har vi Berne från hembygdsföreningen i Kosta. Och så kommer Tommy från IFÖ som inte kan hålla sig för skratt när han såg alla studsa upp på en gång med glittrande ögon. Och så har vi Thomas Karlsson och Kerstin som mest gav sig på detaljer.
Jag vill påpeka att jag alltså INTE fotograferade ritningar utan här visade prov på förtröstansfull tillit till våra kollegor och vänner på det industrihistoriska museet: Jag litade på Tommys löfte om att vi skulle få kopior endera på papper eller i digital form eller båda. Jo då. Så'n är jag. Så de' så!!

Tommy, förresten, som alltså tog mest hand om oss, visade sig vara en glad och engagerande guide...

...som fick gruppen att drömmande blicka mot de högre sfärerna och andaktsfullt träda in under WC-portalen...
Men skämt åsido: De har gjort ett fint museum och det ligger mitt i staden (Bromölla) och de sliter som djur - men trots det har de inte fler besökare än vad vi har. Vi pratade ju förstås inte bara teknik och Hermansenugnar utan det blev ju också en massa prat "små-arbetslivsmuseer-emellan" om dtabaser, digitalisering, anslagsmöjligheter, kommunens engagemang och annat.
Kort sagt känns det som att vi har litet att lära av varandra och det skall bli trevligt att välkomna dem på ett återbesök till våra museer (även Kosta museum, förstås) fram i vår.

Åsså en liten knorr på det här som belöning till er som har lyckats läsa ända hit: Ni vet "Blomstervasfabriken" i Hovmantorp? Den där firman som målade och i någon mån slipade vaser från 1895 och framåt? Dom hade minsann ambitioner dom: 1908 begärde de en offert på en glasugn, jag tror det var en fyra-deglars, från IFÖ-verken! Det ni: Det hade ni ingen aaaaning om. Men nu vet ni och det beror på att Glastekniska Museet åkte på studieresa till IFÖ-verrken. Och om ni går med i föreningen Glas-i-Hovmantorp så kan ni också få vara med på så spännande resor.

Dags att summera...

Nu börjar det bli dags att summera museisäsongen:
Som ni ser av diagrammet här nedanför har ligger vi nästan tusen besökare efter vad vi nådde förra året. Men tack och lov kunde vi i alla fall utse "Årets Besökare". Vi var nog så nervösa för den saken.

X-axeln i diagrammet är helt enkelt antalet dagar efter första dagen vi haft öppet. Så det är bara ett löpnummer.

Erkännas skall två saker:
För det första återstår eventuella bussresor och liknande grejer som kan komma under hösten.
För det andra har vi i år bara haft öppet sex dagar i veckan medan vi hade sju dagar i veckan förra året.

Men när man titta på månadsgenomsnitten ser man tydligt vad det är som har hänt. Det här diagrammet vissar genomsnittsantalet besök per öppetdag under april, maj, juni, juli, augusti och september.

Och här ser man tydligt hur juli ligger långt under förra året. Som ni ser på Radio Östergötlands sida (länk här) så är vi inte alls ensamma om detta - och det är ju en tröst.

Å andra sidan fick vi första året (men då är antalet besökare osäkert) in knappt fyra kronor per besökare, förra året 6:70 och i år strax under 8:60. Både Kerstin och jag föredrar att tolka det som att vi dels har en snyggare presentation och dels att vi har blivit bättre och mera proffsiga på att ta hand om besökarna. Till det allmänna intrycket bidrar också - tycker vi - att vi nu har köpt en av Mona Gyllingers tavlog från sommarutställningen. Den är inte slutgiltigt placerad ännu men den pryder sin plats ändå.

Men om vi skall kunna kombinera öppet sju dagar i veckan med ett proffsigt bemötande måste vi utbilda flera guider. Så det är en akut sak som vi måste ta hand om inom föreningen (Glas i Hovmantorp). Ni som till äventyrs ännu inte har gått med i denna illustra förening inbjuds härmed att göra det. Följ bara länken så ser ni hur lätt det är. Vi behöver också ha flera tyskspråkiga medlemmar.

Som ni säkerligen har sett har vi uppdaterat hemsidan med audioguider på svenska och på engelska och tyska versioner kommer att finnas till nästa säsong. Vi har också gjort en ny pantograffilm som ni hittar längst ner på den här sidan. En ny och bättre film om Guillocheringsmaskinerna är också på gång men är ännu inte klar.

Avslutningskalaset

Igår infriades en av mina gamla drömmar: att få ha en egen (tom) kabeltrumma. Det har stått en ganska stor sådan vid elcentralen i B-dala i flera år, och nu beslutade jag att det var dags att lägga vantarna på den.

Zäta och jag rullade fram den till museet, välte den och skapade ett perfekt mingelbord. Efter lite avborstning invigde vi det:

Vi såg det som extra lyckosamt att ha en uppvaktande nyckelpiga...

Vi tänkte (bland annat) att det kunde komma till pass idag, kanske som serveringsbord?

Nu blev ju varken vädret eller uppslutningen vad vi hoppats på... men å andra sidan hade vi inga problem att få plats inne i museet.

Vi som var där hade mycket trevligt, men det kändes lite snopet att vi bara blev sex personer (4 medlemmar och 2 gäster). Ligger verkligen Bergdala så långt bort?

Jag hade visserligen inte bett om föranmälningar, men måste ju ändå fundera: skulle det ha funnits större intresse om kalaset hade avhållits på Hovet Folkan, eller är föreningen(s relativt närboende) medlemmar inte intresserade av att träffas?

Brukar du kolla hemsidan?

På den sidan som heter "Nedladdningsbart, kataloger" finns (uppifrån räknat):

- årsmöteshandlingarna till det stundande årsmötet (24/3 - glöm inte att anmäla intresse för macka före den 16/3);

- under "diverse intressant" finns ett 30-tal nummer av personaltidningen "Mängen"

- ett växande antal kataloger, i bokstavsordning efter bruk, i stigande årtalsordning inom bruk

Det har också gjorts uppdateringar av flera av de andra sidorna.

Har DU nå't att bidra med?

Har DU en synpunkt på nå't som står där, eller på nå't som borde stå där, eller...

Webmoster Kerstin tar gärna emot alla slags synpunkter, förslag, bilder, kataloger, saknade "Mängar" ellerr vad det kan vara!
Skicka till kontakt@bergdala-glastekniska-museum.se (eller, om det är stora filer: tag med dem på en "pinne" till årsmötet, så tar jag hand om dem då!)

Förslag till logga (och lite annat)

Eftersom jag tyckte att det behövdes nå’n form av symbol (logga, alltså) för museet, och att denna symbol borde vara tydligt besläktad med föreningens redan existerande, så har jag gjort ett förslag.
Här ser vi original-loggan sida vid sida med mitt förslag:

Ramarna är alltså lika stora, men det ser konstigt ut att bredda B på samma sätt som H är breddat.

Synpunkter emotses, senast medio mars!

Dessutom har museet klivit in i facebook-åldern, i form av en "grupp för Bergdala Glastekniska Museum".
Eftersom jag själv inte använder facebook, får ni skicka alla frågor och synpunkter till Björn Z. (Såvitt jag förstår kan det göras på sidan för sagda grupp…)
För att läsa/delta i gruppen krävs inte medlemskap i föreningen – precis som det inte gör det för att läsa/delta i denhär bloggen, eller, för den delen, för att läsa föreningens sida.

Föreningen kommer att ha årsmöte lördagen den 24/3 kl 14 på Hovmantorps Folkets hus. Alla är välkomna att delta i mötesdiskussionerna, men endast betalande medlemmar har rösträtt.
Medlemmar kommer att bjudas på något slags fika/macka – icke-medlemmar får betala sin macka själva. MEN: för att det ska finnas tillräckligt många mackor måste alla som vill ha anmäla sitt deltagande.
Senast en vecka innan årsmötet kommer handlingarna att finnas här.

En liten påminnelse: vår utställning "Mekaniska mönster och kugghjulskrumelurer" finns på Lessebo bibliotek februari ut. Öppet när bibblan är öppen.

Utställningen:

När allt glas (fast så mycket är det inte) blivit diskat skulle det packas ned:

Så for vi då till biblioteket i förmiddags, och började fixa:

Eftersom vi inte har så mycket glas – och även om vi hade, hur skulle vi kunna visa det? – så dekorerade vi väggarna med mönsterrecept ut Kutzschers katalog.

På den fristående skärmen återanvände vi förra årets teknik-tidslinje (kompletterad med att par nya uppgifter).

På andra sidan har vi en presentation av oss (föreningen) och oss (BGM), samt en liten glas-ordlista (huvudsakligen kopierad ur den gamla Glas till tusen-skriften – som i sin tur kopierat det mesta ur Hermelins Fakta om glas), och några bilder på olika Kutzscher-guillocheringsmaskiner.

När Lasse kom fick han och Björn åka till Bergdala och hämta guillocheringsmakinsmodellen. När vi väl lyckats bära in den trilskades den en aning, men förhoppningsvis kommer den att fungera bättre när den acklimatiserat sig, torkat och blivit varm.

Lasse har nu programmerat om den, så att den startar slumpvis ett par-tre gånger i timmen (plus att det förstås fortfarande går att stoppa i en femma).
Dock lämnade vi den avstängd så länge, men den kommer att sättas igång på lördag.

Under utställningstiden, alltså hela februari, kommer vi att hålla våra möten på biblioteket torsdagar kl 14 – 16. Vi kommer också att försöka vara där på lördagar mellan 10 och 13.

Alla som vill berätta något för oss, visa oss sina glas (helst guillocherade, förstås) eller bara komma och glo på oss är välkomna på ovanstående tider.

Alla som vill titta på våra grejor, men föredrar att slippa prata med oss är välkomna alla andra tider då biblioteket är öppet.