2018-01-29
Tänt va’re här!
Två ljuslådor avsedda för utställningen är nu klara – se’n återstår förståss att se hur de tar sig ut på den stora väggen på bibblan.
(Jo, vi bytte ett glas under vägen)
Den andra visar vi inte idag, för något måste ju vara hemligt tills det är på plats...
Viste ni förresten att glasföremål som "bara står", tex i ett glasskåp i BGM, blir alldeles dammiga? Så dammiga att de kräver ordentlig disk?
Nu vet i alla fall jag det.
2018-01-27
Till Slovakien vill jag fara...
Just nu är det ju mest februariutställningen på Lessebo Bibliotek som upptar vår tid och vårt engagemang. Men på längre sikt har vi förstås ytterligare ambitioner. Vad vi skulle vilja göra vore att arrangera en studieresa för föreningens medlemmar till Rona glasbruk i Slovakien. Det skulle bli en mera ambitiös studieresa än de vi brukar ha men det skulle passa bra eftersom föreningens verksamhet numera är bredare än att bara studera de glasbruk som på på något sätt har anknytning till Hovmantorp. I och med att föreningen startade Glastekniska Museet så blev ju verksamheten mycket bredare. Nåja; Varför just Rona glasbruk i Slovakien?
Jo, såhär är det: Som ni vet har vi två stycken pantografer i våra samlingar, en horisontell med plats för 24 glas och dessutom en vertikal med plats för tolv glas. Den vertikala är inte riktigt färdiginstallerad ännu men den står i alla fall på rätt plats nu. För er som besöker museet kanske det räcker mer än väl med två helt olika pantografkonstruktioner - men för oss som vill fördjupa oss mera i glasmaskinernas historia är det inte tillräckligt.
Och då är det som så att Rona faktiskt (fortfarande) tillverkar pantograferat glas på beställning!
Och deras pantografer ser alldeles annorlunda ut, eller åtminstone har de sett helt annorlunda ut..
Av de bilder vi fått från Rona är det litet oklart ifall de (datorstyrda) pantografer de använder idag ser ut som våra (se bilden här nedanför från Rona och jämför med bilderna på vår horisontella pantograf)
eller om de faktiskt ser ut som den historiska pantograf de har ställt upp som ett utställningsföremål:
Visst vore det spännande att krypa runt i den här lilla grejen och försöka räkna ut hur nålarna rör sig och hur mekaniken fungerar...
Förresten; Är det bara jag som associerar till en glasharmonika när jag tittar på den där pantografen?
Glasharmonikan anses vara äldre än pantografen - och har dessutom en helt annorlunda funktion. Fast när man tittar på Ronas' antika pantograf och William Zeitlers glasharmonika så ser de nästan till förväxling lika ut, eller hur!
OM vi lyckas få fram pengar för att delfinansiera en studieresa till Rona så blir det förstås för föreningens medlemmar, så glöm inte att betala in medlemsavgiften, 200:- per person, till bankgiro 5292-0683. Nya medlemmar är förstås också välkomna! Årsmötet kommer att hållas lördag den 24 mars.
2018-01-25
Inför bibblan, inför våren i allmänhet och inför framtiden
vad var dagens diskussioner handlade mest om.
"Inför bibblan": vad har vi idag (demo av en något färdigare ljuslåda, en av två, ett "fullt" glas-skåp, några leksaker...), vad mer vi ska ha (förra årets teknik-timeline, presentation av Föreningen...).
Här berättade Gunnar att han hade 25 (tror jag) olika brännvins-"pinnar". Preliminärt bestämde vi att de kan få utgöra en specialutställning i ett av fönstren på BGM under sommaren (hellre än att fixa ett eget skåp att ta med till biblioteket).
NÄSTA VECKAS MÖTE HÅLLS PÅ BIBLIOTEKET I LESSEBO, TORSDAG 1/2 KL 14.
ALLA ÄR VÄLKOMNA: medlemmar, sympatisörer, ja, alla, faktiskt!
(just på torsdag kommer vi ju att fixa med hur utställningen ska se ut, vad som ska hänga/stå var osv)
"Våren i allmänhet": diskussionen här handlade mycket om vad som kallas vad, och varför. Hur kan vi skilja mellan en "cirkel" och en "föreningsaktivitet"?
Tidigare har framförts att kanske "tilltalet" har gjort skillnad: till föreningsaktiviteter måste skickas ut en kallelse (alltså nå’t som har ordet kallelse i rubriken), men till "cirklar" måste deltagarna vara på förhand anmälda.
Nu diskuterade vi möjligheten att till "cirkeln" "anmäla" hela medlemsregistret, så att det inte uppstår någon skillnad i "välkomnandet" – så småningom enades vi om att helt enkelt döpa om "cirkeln" till "föreningsmöte", åtminstone i kommunikationen med våra medlemmar. (Jo, vi har diskuterat detta förut, läs tex här.)
Vidare diskuterade vi, både inför våren och för den allmänna framtiden, hur eventuella framtida "cirklar" (aktiviteter?) ska marknadsföras.
Enklare nätsurfande ger vid handen att ABF (åtminstone ABF Kronoberg) i nuläget inte publicerar någon sammanställning/översikt över lokalt cirkel-utbud på nätet. (Att pappersutskick är för dyrt förstår vi alla - )
Alltså finns det ingen chans för "allmänt studie-sugna" att få reda på att/om tex vi erbjuder en cirkel i tex glasetsningens historia (för dagen inte ens om denna studiesugna person faktiskt söker just en sådan cirkel).
Så: hur kan vi göra, då?
Det sägs ofta att "budskapet" är det viktigaste i marknadsföringen. Men är i inte "kanalen" minst lika viktig?
Idag har vi (Föreningen Glas i Hovmantorp) en ”hemsida” (inom citattecken eftersom vi inte äger någon domän), med adress https://glasihovmantorp.blogspot.se/ Där beskrivs föreningen i allmänhet – kommande utställningar, årsmöten, utflykter – samt en del historik – utgivna skrifter (och om eventuell återutgivning), gamla utställningar (kan bli bättre), utflykter vi gjort osv.
Vi har en särskild hemsida för museet - http://bergdala-glastekniska-museum.se/ , som alltså handlar om museet: maskiner, samlingar men också om olika glastekniker i allmänhet, dessa teknikers historia i Sverige osv
Till museet (men också föreningen) finns något vi kallar en "arbetsblogg" (den du läser i nu), som uppdateras löpande. Här finns rapporter om "möten" (se ovan ang. terminologi), liksom berättelser om vad vi gör/gjort i museet, om utflykter/studiebesök vi gjort de senaste åren.
Numera finns också ett par facebooksidor, till exempel "Gruppen för Bergdala Glastekniska Museum" (om vilken jag, som är en dinosaurie, inte vet så mycket).
En kort och tämligen ovetenskaplig statistik ger vid handen att facebooksidan har påverkat bloggbesöken positivt (=fler träffar på bloggen) – men den har inte påverkat antalet fysiska besök till våra föreningsmöten/cirkelträffar.
Så... vi tycks inte ha hittat det rätta/bästa budskapet, men heller inte de rätta/bästa kanalerna.
Förslag?
För att det ska bli någon bild alls idag:
Jörgen har deponerat delar av sin konserveringsburklocksamling (som jag inte har packat upp än) hos föreningen/museet. Tanken är att de ska visas i museet, för att hjälpa till att övertyga besökarna om att även "fina" glasbruk (läs: Orrefors och Kosta) har producerat så folkliga vardagssaker som konserveringsburkar.
(Gunnar är noga med, och rätt har han, att det heter konservERINGSburkar, inte bara detdär okunniga/folkliga konserv-burkar.)
Dagens överkurs: flera bruk har också producerat ”inläggnigsburkar”. Skillnaden är att bruken inte garanterar att sådana burkar överlever en omgång i konserveringsapparatens värme. Ofta har de en märkning (bruksbokstav)IB – tex KIB, Kosta InläggningsBurk.
"Inför bibblan": vad har vi idag (demo av en något färdigare ljuslåda, en av två, ett "fullt" glas-skåp, några leksaker...), vad mer vi ska ha (förra årets teknik-timeline, presentation av Föreningen...).
Här berättade Gunnar att han hade 25 (tror jag) olika brännvins-"pinnar". Preliminärt bestämde vi att de kan få utgöra en specialutställning i ett av fönstren på BGM under sommaren (hellre än att fixa ett eget skåp att ta med till biblioteket).
NÄSTA VECKAS MÖTE HÅLLS PÅ BIBLIOTEKET I LESSEBO, TORSDAG 1/2 KL 14.
ALLA ÄR VÄLKOMNA: medlemmar, sympatisörer, ja, alla, faktiskt!
(just på torsdag kommer vi ju att fixa med hur utställningen ska se ut, vad som ska hänga/stå var osv)
"Våren i allmänhet": diskussionen här handlade mycket om vad som kallas vad, och varför. Hur kan vi skilja mellan en "cirkel" och en "föreningsaktivitet"?
Tidigare har framförts att kanske "tilltalet" har gjort skillnad: till föreningsaktiviteter måste skickas ut en kallelse (alltså nå’t som har ordet kallelse i rubriken), men till "cirklar" måste deltagarna vara på förhand anmälda.
Nu diskuterade vi möjligheten att till "cirkeln" "anmäla" hela medlemsregistret, så att det inte uppstår någon skillnad i "välkomnandet" – så småningom enades vi om att helt enkelt döpa om "cirkeln" till "föreningsmöte", åtminstone i kommunikationen med våra medlemmar. (Jo, vi har diskuterat detta förut, läs tex här.)
Vidare diskuterade vi, både inför våren och för den allmänna framtiden, hur eventuella framtida "cirklar" (aktiviteter?) ska marknadsföras.
Enklare nätsurfande ger vid handen att ABF (åtminstone ABF Kronoberg) i nuläget inte publicerar någon sammanställning/översikt över lokalt cirkel-utbud på nätet. (Att pappersutskick är för dyrt förstår vi alla - )
Alltså finns det ingen chans för "allmänt studie-sugna" att få reda på att/om tex vi erbjuder en cirkel i tex glasetsningens historia (för dagen inte ens om denna studiesugna person faktiskt söker just en sådan cirkel).
Så: hur kan vi göra, då?
Det sägs ofta att "budskapet" är det viktigaste i marknadsföringen. Men är i inte "kanalen" minst lika viktig?
Idag har vi (Föreningen Glas i Hovmantorp) en ”hemsida” (inom citattecken eftersom vi inte äger någon domän), med adress https://glasihovmantorp.blogspot.se/ Där beskrivs föreningen i allmänhet – kommande utställningar, årsmöten, utflykter – samt en del historik – utgivna skrifter (och om eventuell återutgivning), gamla utställningar (kan bli bättre), utflykter vi gjort osv.
Vi har en särskild hemsida för museet - http://bergdala-glastekniska-museum.se/ , som alltså handlar om museet: maskiner, samlingar men också om olika glastekniker i allmänhet, dessa teknikers historia i Sverige osv
Till museet (men också föreningen) finns något vi kallar en "arbetsblogg" (den du läser i nu), som uppdateras löpande. Här finns rapporter om "möten" (se ovan ang. terminologi), liksom berättelser om vad vi gör/gjort i museet, om utflykter/studiebesök vi gjort de senaste åren.
Numera finns också ett par facebooksidor, till exempel "Gruppen för Bergdala Glastekniska Museum" (om vilken jag, som är en dinosaurie, inte vet så mycket).
En kort och tämligen ovetenskaplig statistik ger vid handen att facebooksidan har påverkat bloggbesöken positivt (=fler träffar på bloggen) – men den har inte påverkat antalet fysiska besök till våra föreningsmöten/cirkelträffar.
Så... vi tycks inte ha hittat det rätta/bästa budskapet, men heller inte de rätta/bästa kanalerna.
Förslag?
För att det ska bli någon bild alls idag:
Jörgen har deponerat delar av sin konserveringsburklocksamling (som jag inte har packat upp än) hos föreningen/museet. Tanken är att de ska visas i museet, för att hjälpa till att övertyga besökarna om att även "fina" glasbruk (läs: Orrefors och Kosta) har producerat så folkliga vardagssaker som konserveringsburkar.
(Gunnar är noga med, och rätt har han, att det heter konservERINGSburkar, inte bara detdär okunniga/folkliga konserv-burkar.)
Dagens överkurs: flera bruk har också producerat ”inläggnigsburkar”. Skillnaden är att bruken inte garanterar att sådana burkar överlever en omgång i konserveringsapparatens värme. Ofta har de en märkning (bruksbokstav)IB – tex KIB, Kosta InläggningsBurk.
2018-01-22
Bibblan! HERE WE COME!!!
Vi har ju bestämt oss för att göra det till en tradition att Glastekniska Museet skall hålla en februariutställning på ett av kommunens bibliotek - nämligen Lessebo. I år är temat Maskinmönster och Kugghjulskrumelurer. Och då måste man ju hitta på ett sätt att visa upp mönstren. Inte så mycket tonvikt på glasen alltså, utan mönstren.
Men hur gör man det då? Jag menar; Glas är ju genomskinligt, eller hur? Och tunna linjer i blanketsade glas är också genomskinliga.Så det vi vill visa är någonting som är genomskinligt och som finns på någonting som är genomskinligt...
Det ni!
MEN: Om man ställer glaset i en cylinder med vita väggar och så lyser man inifrån med en liten vass lampa. Då borde man kunna få en mönsterskugga!!
Sagt och gjort: Men åker till järnaffär'n och köper gjutrör i lagom storlek. Och så sågar man sönder dem i lagom långa bitar, målar dem vita, sågar upp slitsar och sätter ihop dem med en pinne.
Så tar man och sätter tunn, klar plast på framsidan och så ställer man i ett glas. Ja-ja. Tjata inte på mig. Jag vet mycket väl att "Elon" inte är någon kugghjulskrumelur utan pantograferat. Men det här är bara för att visa principen, okej?
Nå: Sista steget är i alla fall att stoppa ner en lysdiod som är monterad på en grillpinne så att den inte skall blända besökarna. Dvs den skall ju egentligen skuggas av grillpinnen men just i det här fallet är den ju bara nerstoppad och inte riktigt monterad så som den skall vara.
Men ni förstår väl principen, va?
Hela dagen har gått åt för att sätta ihop två stycken så'na häringa displayer, var och en med plats för fyra glas... Självklart kommer vi att i första hand visa Guillocherade (kugghjulskrumeluriga) glas men ett och annat pantograferat får allt åka med också. Och så kommer vi att ha en liten pantograf för barnen att pyssla med. Och så skall vi försöka få ihop en liten kugghjulskrumeluring, också för barnen att pyssla med. ("barn" är någonstans mellan fem och hundra år gamla) Fast vi har en spirograf men den är ju färdigköpt.
Vi får se hur mycket vi mäktar med - men det går framåt i alla fall.
Ni som vill ha kontakt med oss för att hjälpa till vid nästa års utställning eller vill bli medlemmar och stödja vår verksamhet är välkomna på torsdag klockan 14:00 till Hovmantorps folkets hus eller kan ni komma till Lessebo bibliotek under februari. Åtminstone på torsdagarna - cirka 14-16, kommer vi att vara där. Eller mejla till oss: kontakt@bergdala-glastekniska-museum.se
Vi ses!
Men hur gör man det då? Jag menar; Glas är ju genomskinligt, eller hur? Och tunna linjer i blanketsade glas är också genomskinliga.Så det vi vill visa är någonting som är genomskinligt och som finns på någonting som är genomskinligt...
Det ni!
MEN: Om man ställer glaset i en cylinder med vita väggar och så lyser man inifrån med en liten vass lampa. Då borde man kunna få en mönsterskugga!!
Sagt och gjort: Men åker till järnaffär'n och köper gjutrör i lagom storlek. Och så sågar man sönder dem i lagom långa bitar, målar dem vita, sågar upp slitsar och sätter ihop dem med en pinne.
Så tar man och sätter tunn, klar plast på framsidan och så ställer man i ett glas. Ja-ja. Tjata inte på mig. Jag vet mycket väl att "Elon" inte är någon kugghjulskrumelur utan pantograferat. Men det här är bara för att visa principen, okej?
Nå: Sista steget är i alla fall att stoppa ner en lysdiod som är monterad på en grillpinne så att den inte skall blända besökarna. Dvs den skall ju egentligen skuggas av grillpinnen men just i det här fallet är den ju bara nerstoppad och inte riktigt monterad så som den skall vara.
Men ni förstår väl principen, va?
Hela dagen har gått åt för att sätta ihop två stycken så'na häringa displayer, var och en med plats för fyra glas... Självklart kommer vi att i första hand visa Guillocherade (kugghjulskrumeluriga) glas men ett och annat pantograferat får allt åka med också. Och så kommer vi att ha en liten pantograf för barnen att pyssla med. Och så skall vi försöka få ihop en liten kugghjulskrumeluring, också för barnen att pyssla med. ("barn" är någonstans mellan fem och hundra år gamla) Fast vi har en spirograf men den är ju färdigköpt.
Vi får se hur mycket vi mäktar med - men det går framåt i alla fall.
Ni som vill ha kontakt med oss för att hjälpa till vid nästa års utställning eller vill bli medlemmar och stödja vår verksamhet är välkomna på torsdag klockan 14:00 till Hovmantorps folkets hus eller kan ni komma till Lessebo bibliotek under februari. Åtminstone på torsdagarna - cirka 14-16, kommer vi att vara där. Eller mejla till oss: kontakt@bergdala-glastekniska-museum.se
Vi ses!
2018-01-19
Första vårträffen
höll vi, som tidigare annonserats, på Hovet Folkan.
Fyra stycken var vi, pratade först om den stundande utställningen.
Ett tillfinnandes förslag var att montera kugghjulskrumerursdekorerade glas i vitmålade rör, med ljus uppifrån/inifrån, så att skuggorna kommer att avteckna sig inuti rören.
En och annan leksak fanns också på förslag: en pantograf (en som bara gör en kopia, större, samma storlek eller mindre) och ett par spirografer.
Annat vi funderade över var om det är möjligt att frakta dit guilloche-modellen – det lutade väl åt att vi nog kan det, med lite planering och en släpkärra. Och nog måste den väl komma att göra succé?!?
Småningom övergick vi till att tala om möjliga planer för nästa år (alltså 2018), alltså verksamhetsplanen, och även om möjliga datum för det kommande årsmötet. Något slutgiltigt datum blev inte fastställt.
Ett och annat intressant förslag dök upp, som till exempel en utflykt till Trelleborg för att botanisera i museets magasin. Kanske, kanske det kan finnas nå’t pantograferat där?
Nästa vecka ses vi på Folkan igen – men veckan därpå är det ju februari, och alltså blir det då möte på bibblan.
Fyra stycken var vi, pratade först om den stundande utställningen.
Ett tillfinnandes förslag var att montera kugghjulskrumerursdekorerade glas i vitmålade rör, med ljus uppifrån/inifrån, så att skuggorna kommer att avteckna sig inuti rören.
En och annan leksak fanns också på förslag: en pantograf (en som bara gör en kopia, större, samma storlek eller mindre) och ett par spirografer.
Annat vi funderade över var om det är möjligt att frakta dit guilloche-modellen – det lutade väl åt att vi nog kan det, med lite planering och en släpkärra. Och nog måste den väl komma att göra succé?!?
Småningom övergick vi till att tala om möjliga planer för nästa år (alltså 2018), alltså verksamhetsplanen, och även om möjliga datum för det kommande årsmötet. Något slutgiltigt datum blev inte fastställt.
Ett och annat intressant förslag dök upp, som till exempel en utflykt till Trelleborg för att botanisera i museets magasin. Kanske, kanske det kan finnas nå’t pantograferat där?
Nästa vecka ses vi på Folkan igen – men veckan därpå är det ju februari, och alltså blir det då möte på bibblan.
2018-01-16
Ruskväder är inne-väder
och det kan (till exempel) leda till scanningsarbete.
Kommer ni ihåg dehär mönsterböckerna?
De tycks inte ha figurerat här i bloggen tidigare, obegripligt nog. En av dem visades ju tillochmed i museet hela sommaren.
I alla fall: när vi kom "hem" med en massa lös bråte (vi talar ungefär september 2015) så hittade jag två fuktskadade anteckningsböcker. Började bläddra, och då snöade det av små, små lappar som trillade ut ur boken. När jag insåg det var ju redan en hel del skada skedd – men jag slutade omedelbart bläddra.
Väl hemma (i en "kontrollerad omgivning") visade det sig att böckerna innehöll många kalkeringar av etsade glas, visande både pantograferade och guillocherade mönster.
Några sidor/mönster scannade jag/vi med varierade resultat – och så kom i alla fall websidan till.
Nå. Dagens ruskväder har funnit Björn (på övervåningen) och mig (vid köksbordet) idogt scannande och pysslande med varsin mönsterbok.
Jag valde Einar Petersons bok. Den innehåller sådär en 150 guilloche-mönster (numrerade 1 till 168, men några nummer är överhoppade).
Ett par exempel:
Eftersom Einar använt rispapper och en blåpenna (ej anilin, men det finns det gott om i den andra boken… vänta bara) är kvaliteten, läs kontrasten, varierande. Vilket betyder att varje mönster måste förbättras i nå’t bildprogram om de skall vara läsbara...
När vi så småningom tagit oss igenom böckerna kommer vi givetvis att publicera "facsimil" – men det tar nog sin tid, känns det som. Just nu, iallafall.
Åsså glöm inte att komma till Hovet Folkan på torsdag kl 14!
2018-01-10
2018-01-08
Är detta från Åfors?
Även om det är vinter och museet är stängt annat än för förbokade visningar så innebär inte det att verksamheten ligger nere:
1) Dels håller vi på att gå igenom Åke Petterssons efterlämnade intervjuer med gamla glasarbetare.
2) Dels pågår förberedelserna för februari månads utställning på Lessebo Bibliotek - bland annat med att bygga en liten modellpantograf som barnen (ja, vuxna också förstås) skall kunna rita med. Den blir förstås inte lika avancerad som de riktiga pantograferna vi har på museet - men i alla fall... Finns det någon i föreningen som har en riktigt ordentligt bra snickarbod med riktigt ordentligt bra maskiner? Eller kanske någon annan, någon som ännu inte har blivit medlem men som har en riktigt bra snickarbod och som kan hjälpa oss med modelltillverkning? Om någon har det så kan ni väl höra av er via museets kontaktmejl.
3) Och så har vi ju det eviga bekymret, förstås, nämligen att försöka identifiera serviser och mönster och... Titta på bilderna här är ni snälla:
Vi har fått uppgift om att det här glaset är från Åfors. Så kan det vara. Det är alldeles uppenbart att det är pantograferat och etsat, som man ser på den här bilden (eller möjligen bättre på nästa bild där man ser mönstret i skuggan). Om ni klickar på bilderna blir de större och då syns det tydligare.
Men ni som läser här - och alldeles särskilt ni som kommit till den här sidan därför att ni tillhör facebook-gruppen Åfors-glas - Vad heter mönstret? Vad heter servisen? Vem har ritat det? När tillverkades det? Är det någon som händelsevis har mönsterplåten hemma? Kommer det från Åfors???
Kort sagt: Vad är detta för ett glas?
1) Dels håller vi på att gå igenom Åke Petterssons efterlämnade intervjuer med gamla glasarbetare.
2) Dels pågår förberedelserna för februari månads utställning på Lessebo Bibliotek - bland annat med att bygga en liten modellpantograf som barnen (ja, vuxna också förstås) skall kunna rita med. Den blir förstås inte lika avancerad som de riktiga pantograferna vi har på museet - men i alla fall... Finns det någon i föreningen som har en riktigt ordentligt bra snickarbod med riktigt ordentligt bra maskiner? Eller kanske någon annan, någon som ännu inte har blivit medlem men som har en riktigt bra snickarbod och som kan hjälpa oss med modelltillverkning? Om någon har det så kan ni väl höra av er via museets kontaktmejl.
3) Och så har vi ju det eviga bekymret, förstås, nämligen att försöka identifiera serviser och mönster och... Titta på bilderna här är ni snälla:
Vi har fått uppgift om att det här glaset är från Åfors. Så kan det vara. Det är alldeles uppenbart att det är pantograferat och etsat, som man ser på den här bilden (eller möjligen bättre på nästa bild där man ser mönstret i skuggan). Om ni klickar på bilderna blir de större och då syns det tydligare.
Men ni som läser här - och alldeles särskilt ni som kommit till den här sidan därför att ni tillhör facebook-gruppen Åfors-glas - Vad heter mönstret? Vad heter servisen? Vem har ritat det? När tillverkades det? Är det någon som händelsevis har mönsterplåten hemma? Kommer det från Åfors???
Kort sagt: Vad är detta för ett glas?
2018-01-04
Utställning på Lessebo bibliotek:
under februari månad.
Öppet när biblioteket är öppet; på torsdagar kl 14-16 och lördagar kl 10-13 kommer representanter för föreningen att vara på plats.
VÄLKOMNA!
Öppet när biblioteket är öppet; på torsdagar kl 14-16 och lördagar kl 10-13 kommer representanter för föreningen att vara på plats.
VÄLKOMNA!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)