2018-12-14

Nya utsikter – men till vad?

För ett par veckor sedan var ”man” ju ute i terrängen för att ta både vatten- och markprover (och prover från vårt golv, också).

Sedan dess har ett par saker hänt: ”man” har kommit tillbaka för att ta fler utomhusprover, samt att ”man” har avverkat de flesta träd som fanns på kommunens tomt.

(”Man” torde betyda kommunen, men länsstyrelsen har nog också ett finger med i spelet)

Klart är att vi i alla fall fått en ny utsikt:


Huruvida vi är på väg att få en annan utsikt (total uppgrävning av all omgivande mark är väl det värsta scenariot) eller inte får väl framtiden utvisa.


I väntan på detta har jag grottat ned mig i diverse kataloger och prislistor, i avsikt att undersöka hur många delar Elon har bestått av, och vilka av dem vi har.


Seltersglaset syns om en klickar på bilden – det står längst till vänster. Vi har alltså 9 olika delar.
Efter koll i 5-6-olika kataloger och prislistor, samt mätande (även av volymerna) av våra glas, fick jag ihop följande lista (klicka för större!):


Kolumnerna till vänster är alltså mina uppmätningar av våra glas, så gott jag kunde. De fetade är sådana vi har.

Vi saknar alltså det mellanstora dricksglaset/tumblern, vitvinsglaset (10 cl) och madeiraskålen. Vårt seltersglas är a ”modernare” slag; när det var av modell Bygge var det högre.

Volymen på våra glas är mätt upp till kant.

Det finns ingen möjlighet att knöka i 45 ml i vår stora ”tumbler”. Likaså är det påfallande olika ”spillmån” mellan (stark?)vinglaset (5cl), rödvinsglaset och ”goblet” (ölglaset?). (Snapsar kanske alltid är ifyllda med råge…?)

En fråga från en amatör: OM jag nu skulle vilja bjuda likör, sherry, portvin och madeira – vilka glas skulle jag då ta?

Likören i det minsta, förmodar jag.

Nästa storlek är 5 cl – portvin och/eller sherry?

Och när/till vad serveras madeira?

(åkej, nu har jag googlat.
Men jag undrar om madeira var det normala vinet till matjessill för 50-70 år sedan...
Så frågan formuleras om: när/till vad serveraDES madeira?)

2018-12-12

En ny (kultur)budget

har beslutats idag, har vi hört.

Den skall innebära att fri entré på museer avskaffas (har vi hört).

MEN: kamrater!
På Bergdala Glastekniska Museum kommer det fortfarande att vara frí entré!
(utom för förbokade grupper, förstås)

Läs om öppettider på vår hemsida, Bergdala glastekniska museum,
eller på bloggen - ingen länk, för läser du dethär, så har du redan hittat hit)

2018-12-09

Julkalaset som annonserats på Facebook ...

... har nu gått av stapeln med ett dussin matglada medlemmar och gäster. Lasse och Kerstin gör sig redo för portion två.

Gunnar dolde sin tallrik bakom en hjärtlig hälsning och som ni ser kan man tolka den som att han tyckte Folkets Hus hade all heder av anrättningarna.

Som framgår tog vi också som grupp betraktat vårt klimatansvar i så måtto att det inte fanns något matsvinn att tala om.



Vi återupptar verksamheten med studier och annat efter nyår.
GOD JUL och GOTT NYTT ÅR på er alla bloggläsare!

2018-11-30

Den Nya Tiden

fast såvärst ny är den väl egentligen inte -

hursomhelst: nu har alla websidor som jag har nåt att göra med gått över på https.

Eftersom detta skifte medför olika pyssel beroende av hur sidorna såg ut från början vill jag uppmana alla som stöter på den minsta konstighet att kontakta mig, helst på kerstin(at)bergdalasinnhus.com.

Jag tror förstås att jag testat mig igenom sidorna, men alla som (likt mig) har försökt testa datorsystem vet att det alltid finns någon osannolik kombination vi glömt/missat... så, än en gång: hittar du nå't konstigt på bergdala-glastekniska-museum eller på bergdala-by (eller på bergdala spinnhus) så skulle jag uppskatta ett påpekande, så att jag kan försöka åtgärda det.

2018-11-27

Markundersökning pågår


Igår for vi upp till museet för att spana efter markundersökarna. Vi hittade dem:





Idag var vi där för att släppa in dem i museet. Eftersom det var 7-8 grader kallt stannade vi inte hela tiden, men:


Meningen var att det skulle tas 15-20 prover från härochvar på golvet.
Här ser vi de tre första, så det kommer förhoppningsvis att gå att gå på golvet även i fortsättningen:


Så nu gäller det att hålla tummarna! (förhoppningsvis kommer ev dåliga nyheter att sprida sig före mars…)

2018-11-22

Det lackar mot julkalas!

Som alla medlemmar redan vet (men många har glömt att anmäla sig till) så blir det snart julkalas:
lördagen den 8:e december kl 15 träffas vi på Hovet Folkan (min, kanske inte för alla begripliga, förkortning av Hovmantorps Folkets hus) för mingel, prat och julmacka.

I år uppmanar vi alla medlemmar att medföra gäster: en gäst för 10:-, utöver en person kostar det 15:-. (Medlemmar går naturligtvis gratis)
För alla ännu-icke-medlemmar blir priset 15:- (eller, förståss: gå med i föreningen genom att betala 200:- till bankgiro 5292-0683 - då blir 1. julmackan gratis och 2. du blir medlem även år 2019.)

Viktigt: ANMÄL dig och dina gäster – annars räcker inte mackorna! (jag har koll på er som redan anmält)

Se’n sist:
Gunnar fortsätter sorteringen, Zäta läser i pärmar och böcker, jag fortsätter att scanna gamla katalogkopior mm.
Men: vi har nåtts av ett rykte (håll tummarna för att det snart är infriat!) att Kulturarvscentrum snart kommer att lägga ut alla sina kataloger på nätet!

I den nära framtiden (nästa vecka, närmare bestämt) kommer nästa markundersökning att påbörjas i Bergdala.
Det kommer även att tas prover på betonggolvet i museet. Håll tummarna på tisdag morgon – både för att provtagningen ska gå bra (vi vet ju att golvet är tunt på sina ställen, och för att provtagningen ska gå bra (alltså att vi får fortsatt ok att ta in turister där).

Resultaten (analysen) blir färdig i mars’19 – så vi får också hoppas på att vi har tillgång till museet under sommaren.
Blir det stor sanering lär det bli en hel del grävande runt området…

2018-11-08

Föreningsarkeologi


I tisdags träffade vi Gunnar och Anders L. De befann sig i källaren på Hovet Folkan, för att gräva ut, organisera och förteckna föreningens tillhörigheter i "schäsen" (vår skrubb).

Är det förresten nå’n som vet/kommer ihåg varför den kallas just schäsen? För mig, stockholmare som jag är, är en schäs en hästdragen vagn...

Nå.
De lär ha att göra i ytterligare några... timmar... men jag tog några pärmar med mig hem, bland annat en innehållande en katalog från Nya, 1939-40.

Den finns att läsa här (än så länge finns ingen länk någon annanstans, men det kommer).
Katalogen innehåller 69 blad, som (de flesta) har en beteckning för servisen, och en beteckning för mönstret – tex Servis Succé / "Tusse" eller Servis Roy. B.4.kt.f. Antik.

En del av serviserna/modellerna har (för mig, servisanalfabeten) "konstiga" ben, till exempel Ola:
Det måste betyda att Ola har ett ben som har slipats till kvadratiskt tvärsnitt – men "skaften" mellan fot och kvadratbenet, mellan kvadratbenet och cuppan: hur blev de till? De måste också vara slipade, eller?

Hur mycket extrajobb/extra tid tog det att få till "skaften", jämfört med andra ben som har slipning hela vägen?

Björn har ett liknande ben, men med 6 fasetter:
Om någon har ett glas med sådant/liknande slipat ben, snälla: tag en bild på det och skicka hit?!?

Det finns även ett antal serviser (med namn Roy) som har fyrkantiga fötter.
Det märkliga med Roy-varianterna är (tycker jag, då) först och främst att även seltersglasen har fyrkantfot, men inget ben:
Ännu en gång: om någon har ett seltersglas med fyrkantfot, snälla: kan vi få en bild?

Förresten – hur gjordes 4-kantfoten? Var den alltid pressad, avsvalnad, uppvärmd och ditsatt som en "klump"? (Någonstans har jag läst att det var så – men var?)

En sista bild:
Såvitt jag kan se står det Servis S./" B. 18." uppe i hörnet. Servisen hette alltså S (utan nummer eller annan specifikation?)
Och nog är det synd att gömma den gulliga lilla ekorren under beteckningen B.18...?

UPPROP: ALLA som vet något om slipning, blomslipning, gravyr, serviser från Nya: snälla, snälla, kolla katalogen och försök identifiera teknikerna använda för de olika dekorationerna! (och berätta för oss, förståss – tex till kontakt@bergdala-glastekniska-museum.se )

Kom ihåg att vi är många (rentav tusenden) som inte kan skilja mellan de olika dekorationsteknikerna… så inget, hur uppenbart det är för en expert, är för litet att benämna.

(törs jag gissa att ekorre B18 är blomslipad? Eller heter det kasad – och vad är isåfall skillnaden?)

2018-11-02

Digitaliseringen

går framåt.

Nu finns ännu en (eller två, beroende på hur en räknar) av föreningens gamla skrifter att läsa i elektronisk form.

Alla nyutgivna skrifter finns på nedladdningssidan.
På den sidan finns också en del andra föreningsmeddelanden (stadgarna, till exempel), men även en hel del annat.

Alla kanske vet om att vi där samlat de glaskataloger vi kommit över, men nu har vi också listat alla de nya glasbruksortsbeskrivningar som Länsstyrelserna givit ut.

2018-10-27

Ett sista försök

att slå förra årets besökssiffra: OM vi på marknaden (som var idag) hade fått 720 besökare så hade det hänt.


Så blev det inte. Dagens besökssiffra blev 56. Med tanke på väderförutsägelserna (åska och drivis, eller iallafall snöstorm) tycker vi det var ganska ok.
Nu blev det ju inte snöstorm, men kallt var det!

Vi har nu tinat upp, efter ett par timmar vid brasan...

Vi ses på tisdag, på Hovet Folkan, kl 14 (som vanligt)!

2018-10-21

Konst- och bruksglasföreningen


kom på besök i fredags kväll. De skulle besöka museet, och äta hyttsill.

Det är första gången vi har haft ett kvällsbesök på hösten. Det borde inte kommit som en överraskning för oss (men vi är väl lite korkade, kanske), men det visade sig att det var MÖRKT.

Det visade sig också att alla glasbrukslampor var trasiga – både den på gaveln och den vid bakdörren. Alltså måste vi fixa något slags belysning...

Nå. Vi trevade oss in, och fick fart på inomhusbelysningen. Och då uppenbarade sig denna fantastiska syn:

(föreställer projektionen av vårt ”månglas” i fönstret, samt skuggan av en gammaldags flugfångare)

Inne i museet har tre nya glas tagit plats. De två nya Kerstin tillsammans med de gamla:


samt en ny present, ett Elon snaps (tack, Lasse-i-Hässle!) – nu har vi nio olika Elon. Hur många fanns?


Konst- och bruksglasföreningen intog sin sill, och besåg museet:


Nästa begivenhet i Bergdala är Höstmarknaden som inträffar på lördag 27/10. Då har vi såklart öppet, vår vanliga tid 10-16. Alla välkomna!

2018-10-14

och, apropå det:

när vi ändå talar om nedladdningssidan - det har tillkommit några kataloger, bl a från Orrefors och Strömbergshyttan.

Nytt för idag (på den sidan) är också föreningens gamla skrift om bruksföremål från Hovmantorp.

Ännu en sida: Länsstyrelserna i Kronoberg och Kalmar har givit ut en serie skrifter om glasbruksorter. (de var från början menade som uppdateringar av de gamla KUL-projekten, om ni minns) hur som, de har åstadkommit inte mindre än 20 skrifter - hitta dem samlat här.

Mängen-sidan har fått kompletteringar också.

Har du en katalog, eller nå't annat, som du skulle vilja tillgängliggöra? Kontakta mig, så hjälper jag till!

Vet du någon annan sida med gamla kataloger (eller andra intressanta skrifter)? Kontakta mig, så länkar jag till den.

2018-10-05

Från lösmäng til pellets

I personaltidningen Mängen gick en lång reportageserie om utvecklingen av metoder och maskineri för tillverkning av pellets som råmaterial till glasmassa.

Den korta versionen:
- om det ginge att bli av med hanteringen av lösmägen vid glasbruken skulle många problem kunna elimineras
- om råvarorna kunde blandas och göras till pellets i en central fabrik...
- några år senare: succé!

Firman Glasma i Emmaboda startade sin produktion 1979.
Numera slipper glasbruken att hantera dammiga, delvis giftiga råvaror lokalt.

Arbetsmiljön har blivit bättre.

Utsläppen till den lokala miljön blev samtidigt mycket lägre.

Läs reportageserien "Från lösmäng till pellets" här!

Den kan också läsas från nedladdningssidan på hemsidan, här.

Personaltidningen Mängen har gjorts tillgänglig för oss av Björn Boode i Åfors.
Jag har inte hittat något om pelletfabriken under året 1977, men kanske det saknas något nummer?
Har DU något att bidra med - ett saknat nummer av Mängen, eller egna erfarenheter av arbetet med pelletteringen, så kan du väl höra av dig?
Mejl till kontakt@bergdala-glastekniska-museum.se når oss.

2018-10-02

Studieresa till IFÖ-verken ...

Vi blev för en liten tid sedan kontaktade av IFÖ-verkens industrihistoriska museum. Och då kan man ju undra varför. Men det är alldeles förnuftigt faktiskt:

Det är (eller var) som så att Axel Hermansen, ja just precis han, mannen bakom Hermansenugnen, inte bara var den som sålde ugnar till nästan alla de sydsvenska glasbruken utan också var en av dem som fick fart på IFÖ-verken.
Och IFÖ-museets eldsjälar (det är samma där som hos oss: Ett relativt fåtal eldsjälar driver verksamheten i praktiken) har nu gett sig till att öppna ett gammalt skåp med ritningar. Och där fanns en massa ritningar på ugnar till olika bruk från ungefär 1908 till och med 1950. Och även om Tommy (han som kontaktat oss och tog hand om oss hette Tommy och han assisterades av sin kompis Lennart) redan hade lovat att han skulle försöka fixa kopior på ritningarna så kunde ju en grupp som vår förstås inte hålla sig utan ALLA skulle vara FÖRST med att få en bra bild på ritningen i telefonen!!!
Ni känner igen dem, va? Lasse i randig tröja och bakom honom har vi Berne från hembygdsföreningen i Kosta. Och så kommer Tommy från IFÖ som inte kan hålla sig för skratt när han såg alla studsa upp på en gång med glittrande ögon. Och så har vi Thomas Karlsson och Kerstin som mest gav sig på detaljer.
Jag vill påpeka att jag alltså INTE fotograferade ritningar utan här visade prov på förtröstansfull tillit till våra kollegor och vänner på det industrihistoriska museet: Jag litade på Tommys löfte om att vi skulle få kopior endera på papper eller i digital form eller båda. Jo då. Så'n är jag. Så de' så!!

Tommy, förresten, som alltså tog mest hand om oss, visade sig vara en glad och engagerande guide...


...som fick gruppen att drömmande blicka mot de högre sfärerna och andaktsfullt träda in under WC-portalen...
Men skämt åsido: De har gjort ett fint museum och det ligger mitt i staden (Bromölla) och de sliter som djur - men trots det har de inte fler besökare än vad vi har. Vi pratade ju förstås inte bara teknik och Hermansenugnar utan det blev ju också en massa prat "små-arbetslivsmuseer-emellan" om dtabaser, digitalisering, anslagsmöjligheter, kommunens engagemang och annat.
Kort sagt känns det som att vi har litet att lära av varandra och det skall bli trevligt att välkomna dem på ett återbesök till våra museer (även Kosta museum, förstås) fram i vår.

Åsså en liten knorr på det här som belöning till er som har lyckats läsa ända hit: Ni vet "Blomstervasfabriken" i Hovmantorp? Den där firman som målade och i någon mån slipade vaser från 1895 och framåt? Dom hade minsann ambitioner dom: 1908 begärde de en offert på en glasugn, jag tror det var en fyra-deglars, från IFÖ-verken! Det ni: Det hade ni ingen aaaaning om. Men nu vet ni och det beror på att Glastekniska Museet åkte på studieresa till IFÖ-verrken. Och om ni går med i föreningen Glas-i-Hovmantorp så kan ni också få vara med på så spännande resor.

2018-10-01

Studieresan -18

Reseberättelsen finns att läsa här.

Den kan också nås via museets nedladdningssida.

Vår avsikt är att utöka de två sista sidorna med mer text och många bilder, men det tar en stund till.

2018-09-30

Några glastillskott


Efter en oplanerad utflykt häromdagen kom vi hem med några oplanerade glas.

Två Kerstin och en extra champagneskål:
Notera det runda benet på Kerstin-skålen – normalt är benet slipat. Den vänstra skålen vet vi inget om, men vi har ett seltersglas med samma mönster.

En minimal slarvig punschmugg med Rosen och Svalan (det större glaset har vi haft ett tag)
”Slarvig” betyder i detta fall att stora delar av mönstret saknas, samt att det finns ett fingeravtryck i en av de etsade ytorna.

Är det nå’n som vet nå’t om Rosen och Svalan? (eller heter det Svalan och Rosen?) På många ställen (på nätet) påstås att ”alla” bruk gjorde detta mönster… fast, i likhet med så många andra mönster, jag har ju inte sett det i nå’n katalog, alls.


Ännu en variant av stjärnmönstret från pansarplåten från Åfors, nu på svart fot:
Av en händelse fann jag några sådana glas på Tradera – säljaren påstod att servisen heter Sekel, ritats av Fritz Kallenberg och tillverkats av KostaBoda under 1920-30-talet. (Å andra sidan påstår samma säljare att Ingeborg Lundin formgav för KostaBoda, så hen kanske inte är nå’n att sätta så mycket tro till – själv är jag ganska övertygad om att KostaBoda inte existerade förrän långt senare…)

Och så hittade vi en Calmare Nyckel!
Det är ju helt klart stämpeletsat, men inte från vår plåt: det finns flera detaljer som skiljer – vågorna, själva texten.. ja, och så är det inte heller djupetsat, som det står på katalogbladet att det ska vara.

Och idag fick vi en present, pantograferad från Elme (etikettmärkt):
Tack, Lasse! Nu hoppas vi bara att nå’n känner igen det, mönstret, alltså.

2018-09-22

Utställning(ar) på The Glass Factory


Idag var vi på TGF för att övervara vernissagen av "På lunchrasten" – en utställning av sölade objekt.
Den var spännande, men vi överlåter åt TGF att själva presentera den.

En översiktsbild:


Samtidigt pågår en utställning av slipat glas, "The cutting edge".

Som en gör, "när vi ändå är här", tittade vi på den också.

Och, minsann: i en av montrarna fanns två glas, pantograferade och målade:


Det syns inte tydligt, men det danska (lilla) statsvapnet är målat med guld. Det ser kanske ut som om det målats "ovanpå" etsningen (alltså att hela överkanten på medaljongen finns under målningen).

... klart att vi har plåten! I två versioner, dessutom: en med två mönsterrapporter, en med endast en rapport. (Den senare plåten är ganska svår att avläsa, men i alla fall)



Dessutom: vi fick låna en plåt förra sommaren – en Kosta-plåt med "det lilla danska statsvapnet"


vars glas (kanske) är beskrivna på digitaltmuseum...

Alltså, kamrater: vi har (kanske) TVÅ kungliga plåtar (jfr denna post)!!!