2018-07-09

Vi har flyttat om igen

Dendär gubben som älskar pekpinnar bestämde att den nya platsen för tidslinjen (i h-pantons förlängning) inte heller var bra, så häromdagen flyttade vi om lite grejor igen. (pekpinnar: han gillar att babbla och peka på tidslinjen)

Nu sitter teknik-tidslinjen intill glasblåsarfönstret.
Det innebar förstås att vi fick ta ned ett antal mönsterplåtar, och att en del av dem blev över när vi var färdiga.


Till slut måste vi ju flytta om tavlorna också.


Nu är vi nöjda, åtminstone för en stund...

Välkomna att besöka museets tredje (för säsongen) inkarnation – öppet 6 dagar i veckan (onsdagar stängt) mellan 10 och 16!

2018-07-05

Konkurrenter!

I söndags öppnade Glasverkstadsmuseet i Hembygdsparken i Hovmantorp – läs mer här.

Hur är det nu de brukar säga om konkurrens? Att det främjar kvalitet, tror jag, och sänker priserna också, om jag minns rätt.

... men: kan det bli billigare än fritt inträde? (visst, det har hembygdsföreningen också)

... och: vi har öppet 6 dagar i veckan (stängt onsdagar), kl 10-16 (det har inte hembygdsföreningen)

... så: varför inte besöka båda?

2018-06-29

Museiuppdatering:

Lite har vi kompletterat och flyttat om, dessutom har årets konstutställning kommit på plats, så nu ser det ut såhär, här hos oss:

I glasblåsarhörnet, några "varma" fakta med exempel:


I slutet av h-pantografen har teknik-tidslinjen fått ett nytt hem


Idag har vi också fått upp årets konstutställning – Mona Gyllinger har varit och hängt ett antal målningar föreställande pantograf- och guillocheringsmaskinsdetaljer:


2018-06-26

En gammal etikett nu dechiffrerad


I höstas hittade vi en vas på Emmaus, rödgelbad (ok, rödbetsad, då) med Växjö domkyrka på.
Den hade en skadad etikett:


Häromdagen läste vi i en gammal skrift från Föreningen, Tradition/Förnyelse

(som vi fortfarande har till salu, kom till museet och den kostar 75 kr – ska vi skicka den tillkommer porto)

Där fanns en uppgift om en firma som hette Kronobergsglas, låg i Lessebo.

Nu har vi kommit över en bild på en hel Kronobergsglas-etikett (tack, Håkan!):


- Någon annanstans på nätet hittade jag denna bild, som visar att Fa W Johansson glasgravyr i Orrefors också gjorde vaser av denna typ.


I museet har vi, utöver Domkyrkovasen, en liten en i samma form, samma halv-betsning, samma typ av gravering, nu som souvenir från Karsamåla – den har inte ens spår av etikett.


Alltså blir dagens frågor:
på hur många ställen mönstrades dessa?
Var de beställda av samma grossist/heminredningsfirma/glasknalle?
Hur många orter/byggnader förevigades på detta sätt?
Ungefär när var dessa som mest poppis?

Om just du har ett svar, eller förslag till svar: använd gärna kommentarsfunktionen här på bloggen. Du kan också skicka svaret till kontakt (at) bergdala-glastekniska-museum (punkt) com. (En tredje möjlighet är att skriva ett inlägg på facebook - se länk i spalten till höger)

2018-06-21

Strax midsommar

... och då har Dagens Nyheter (sin vana trogen?) en bild på etsade glas i samband med spritdrycker.

Första gången just vi la märke till det var 24/6 2016 - idag var det dags igen - Elon för krusbärskryddad sommarsnaps:


Ska vi måhända erbjuda dem några andra mönster i framtiden?

Förresten: glad midsommar på er alla, oavsett innehav av Elon-glas! Nu håller vi stängt fredag-lördag, söndag blir det öppet som vanligt.

2018-06-12

Snart nöjda?

Förra veckan tog vi ju ner en massa hotell-plåtar för att göra plats för mer "varm" information.
Idag fortsatte vi med det.

Till att börja med ersatte vi de tråkiga S-loggorna med några av de borttagna plåtarna. Nu finns 9 st exotiska hotellskyltar uppsatta (London 7 st, Danmark 2).

På den tomma väggen såg det ut såhär när vi började:

Eftersom vi tror att det finns folk som inte känner igen en termoskolv när de ser den, så fixade vi dit en "gammaldags" termos intill.
Sen satte vi upp diverse "varma" texter.

(Meningen är att det ska bli lite bilder ovanför, men vi ska ju ha nå’t att göra i helgen också)

Istället för bild(er) på glasrör hittade vi en överbliven Galileo-termometer hemma. Den illustrerar nu glasrören:
(Kanske någon har nå't annat exempel på glasrör, en ampull, en (liten) kvicksilverbarometer... så lånar vi gärna!)

När det var gjort var tiden ännu inte ute, så vi fortsatte med den nya grejen för de gamla mönsterböckerna.

Så med några bilder på Allglas och glödlampor kommer vi att vara nöjda?

(förhoppningsvis inte: den dag det inte finns något alls att förbättra/förändra kommer det att bli tråkigt...)

2018-06-08

Kontakt med omvärlden


Den 20 maj förra året fann vi en bild i Dagens Nyheter, som innehöll etsade glas.
Jag gissade att den kanske kunde föreställa ett glas vi sett i Boda.

Häromdagen kom en ny bild på samma glas.

Den var lite större, så jag kunde i alla fall se att det inte var Boda-glaset.
Jag kontaktade tidningen, och fick fatt i några bättre bilder.
(Tack igen, Dan!)

Tråkigt nog har vi ingen mönsterplåt med detta mönster, men vi har fått en fin bild på ett par pantograferade glas!

En annan kontakt med yttervärlden sker genom Facebook. Jag är FB-analfabet (de få gånger jag har försökt svara på nåt, även om utklädd till Zäta, har svaren inte blivit som jag avsåg...)

Så, i alla fall – Lena T har postat ett par bilder ganska nyligen.

Detta är ett Pall Mall-glas, en av de riktigt stora exportframgångarna från svenska glasbruk genom tiderna. Reijmyre började tillverka dem något år före 1900 för den engelska marknaden. Omkring 1910 exporterade de 25 000 Pall Mall-glas per månad – de utgjorde då hälften av exporten till England. (enl Torbjörn Fogelberg i Glasteknisk Tidskrift – den som vill ha exakta referenser kontakta mig!)
Svenska Kristallbolaget startade 1903, från början som en försäljningsorganisation. Kristallbolaget blev senare snarare en gemensam ägarorganisation för ett antal glasbruk – sålunda flyttade de Pall Mall-tillverkningen till bla Eda när Reijmyre lades ned i mitten på ’20-talet. Även Elme, Sandvik och Kosta lär ha tillverkat Pall Mall, antagligen in på (minst) ’40-talet.
Det knasiga med Pall Mall är att det både är etsat (guillocherat) och slipat: visserligen är slipningen enkel, men måste ändå ha fördyrat glaset avsevärt, jämfört med om det bara varit etsat. (Fast vi har ju fler exempel på etsat/slipat, så de kanske inte räknade på det sättet...)



Detta är mycket riktigt ett guillocherat glas (av vilket mönster vi har ett exemplar redan, så nej tack!)

Mönstret påminner om ett par av dem som finns i de två Kutzscher-katalogerna vi funnit på nätet – men, irriterande nog, det finns inget exakt sådant mönster.

(Vad säger det? Tja – antingen att någon "uppfann" det med hjälp av befintliga kugghjul (fullkomligt tänkbart), eller att det finns fler mönster-"recept" där ute, eller att andra guillochermaskinstillverkare skickade med andra mönster än Kutzscher...
Med andra ord: det säger ingenting alls.)