Några glastillskott

Efter en oplanerad utflykt häromdagen kom vi hem med några oplanerade glas.

Två Kerstin och en extra champagneskål:

Notera det runda benet på Kerstin-skålen – normalt är benet slipat. Den vänstra skålen vet vi inget om, men vi har ett seltersglas med samma mönster.

En minimal slarvig punschmugg med Rosen och Svalan (det större glaset har vi haft ett tag)

”Slarvig” betyder i detta fall att stora delar av mönstret saknas, samt att det finns ett fingeravtryck i en av de etsade ytorna.

Är det nå’n som vet nå’t om Rosen och Svalan? (eller heter det Svalan och Rosen?) På många ställen (på nätet) påstås att ”alla” bruk gjorde detta mönster… fast, i likhet med så många andra mönster, jag har ju inte sett det i nå’n katalog, alls.


Ännu en variant av stjärnmönstret från pansarplåten från Åfors, nu på svart fot:

Av en händelse fann jag några sådana glas på Tradera – säljaren påstod att servisen heter Sekel, ritats av Fritz Kallenberg och tillverkats av KostaBoda under 1920-30-talet. (Å andra sidan påstår samma säljare att Ingeborg Lundin formgav för KostaBoda, så hen kanske inte är nå’n att sätta så mycket tro till – själv är jag ganska övertygad om att KostaBoda inte existerade förrän långt senare…)

Och så hittade vi en Calmare Nyckel!

Det är ju helt klart stämpeletsat, men inte från vår plåt: det finns flera detaljer som skiljer – vågorna, själva texten.. ja, och så är det inte heller djupetsat, som det står på katalogbladet att det ska vara.

Och idag fick vi en present, pantograferad från Elme (etikettmärkt):

Tack, Lasse! Nu hoppas vi bara att nå’n känner igen det, mönstret, alltså.

Trelleborg

Igår (torsdag 31/5) var vi sju medlemmar som i två bilar for till Trelleborg, för att i museets magasin betitta vad som fanns i glasväg.

Det visade sig att, likt skomakarens barn, museet inte hade så mycket T-glas: förklaring är, sades det, att "vi Trelleborgare sparar vårt T-glas i skåpen istället!".

Som vi tidigare skrivit finns en möjlighet att Trelleborg haft en pantograf.
Även om vi visste att det inte finns några maskiner kvar, så hoppades vi (eller iaf jag) att vi skulle få något troligen pantograferat exempel – eller åtminstone en "stor vas [...] en maskin ritade mönster. Därefter doppades glasen i etsbad.". (Det finns ju många exempel på sammanblandning av pantografer och guillocheringsmaskiner.)

Nå. Så var inte fallet: av kategorin ”stora vaser” fanns exempel på krackelerade eller optikblåsta utan övrig dekoration.

Vi hade burit med oss stämpelplåten med Calmare Nyckel, både för att visa och i förhoppning om att få se en vas med mönstret – ingen lycka där heller.

Vad vi fann var exempel på mattetsade grogglas från något (troligen oceangående) passagerarfartyg:

(Imorgon, om vi inte blir nedtrampade av turisterna, ska jag se om vi har några av de skeppen/båtarna)

Vi fick också se några "äkta" trelleborgs-termoskolvar.

När vi ändå var i ett museimagasin, så vandrade vi förstås runt bland alla andra grejor som fanns – spinnrockar (men nästan ingen vävstol, konstigt), ur, (häst-)vagnar och slädar, kanoner...

Efter detta gick vi på loppis, men fann inget intressant glas.

Eftersom en inte kan tänka på allt, så blev det ingen bild på GiH-are i museimagasin, drickande kaffe eller annat ovidkommande. (Om nå’n annan deltagare har en, skicka den till mig?)

Till slut var vi hemma igen: en lång, trevlig dag, men utan nå’t resultat.

Stämpeletsat från Trelleborg

Som tidigare sagts, så fick vi kopior ur en Trelleborgskatalog.

Katalogsidan för Skepp Ohoj:

På en av våra (6 st) plåtar har vi alltså ena sidan av den etsade karaffen, själva skeppet. (se föregående inlägg).

Vidare i kopiorna finner vi denhär sidan:

(längst ned står ”Groggsats 56-61, Mattetsat 6 olika figurer i glas.”)

På samma plåt finns en av figurerna (minus sin spatserkäpp):

I katalogen, igen, finns Calmare nyckel:

Finns på plåt, fö signerad H.H.:

Det märkliga med detta ät att i katalogen står "Djupetsat Calmare Nyckel".

Här inträffar alltså ett mysterium: exakt vad är "djupetsat"? Och till skillnad från vad? På Skepp Ohoj-sidan står "etsat", på grogg-set-sidan står "mattetsat".

Alltså måste i varje fall mattetsat skilja sig från djupetsat… eftersom båda begreppen finns i samma katalog?

Nå. Ser en till själva ordet så måste djupetsat vara just djupare än matt-, kan en anta. (Vi har också fått för oss att "djupetsat" ska vara blankt – har vi fel här?)

I beskrivningarna av procedurerna har vi läst en del olika.
På det hela taget förstår vi mattetsningsproceduren såsom användande en pasta, vanligen bestående av malda partiklar av någon fluorid, blandad med vatten och förtjockningsmedel. Kanske kan även detta leda till "djupa" spår, beroende av hur länge pastan får verka – men, som vi förstått det kommer vanligen etsning med pasta att leda till matta resultat.

Någonstans har vi läst en krånglig beskrivning av hur det är möjligt att använda "stämpel" (överföra vax från plåt till glas med hjälp av ett papper) och därefter "bygga upp en ram av vax runt motivet" och därefter hälla en skvätt "vanlig" etsvätska (vatten, fluorvätesyra och svavelsyra) i det sålunda avgränsade etsmotivet. Just nu kan vi förstås inte komma ihåg var vi läst det - .

Så: kära kamrater, sympatisörer och andra läsare – du som vet någonting om dess saker, kan du inte vara så snäll att höra av dig med dina kunskaper? Använd kommentarsfunktionen, eller mejla till kontakt@bergdala-glastekniska-museum.se. Snälla?

Ännu en sannolik pantograf siktad

Tack Gunnar för tipset!

Nu har även jag läst Fogelberg-Scheutz: Trelleborgs Glasindustri 1910-1955 och Skånska Glasbruket 1955-1957

På sidan 39 finns en lista från konkursåret 1955 (som vanligt: klicka på bilderna för förstoring!)

Som vi ser finns en pantografmaskin värd 2000 kr (ganska billig...) – men lustigt nog finns den i SVETS-verkstaden.
Kanske en törs hoppas på ett korrekturfel... trots allt är det bara två extra bokstäver i SVets, jämfört med bara ETS?

I övrigt finns inte mycket (be)skrivet om brukets etsade produkter. På sidan 55 finns två rader

och på sidan 88 står

Gravvårdar och "stora vaser", alltså.
Uppdatering 19/12: Kulturarvscentrum har inget tydligt pantograferat från Trelleborg.

På webforumet Precis en så’n finns en bild av en (stämpel-?)etsad vas (här, öppnas i nytt fönster), som tom är signerad H Heintze.

Scrolla ner till nästa inlägg, där finns några uppgifter om Knut Harald Heintze.

Eftersom vi nu vet att Harald var på Kosta i 20 år (1906-26) kan vi ju igen fundera över våra (krumelur) Heintze-signerade pantografplåtar (här, nederst, och här) - krumeluren *kan* ju faktiskt vara ett H?

Om vi kombinerar med de tydligt H Heintze-signerade stämpelplåtarna (se sign nedan) kan vi nog i fortsättningen påstå att Knut Harald Heintze varit inblandad i flera av våra föremål.

På denna, och ett par till, av plåtarna finns dessutom flera Trelleborgs-relaterade mönster, till exempel detta:

...vilket möjligen kan betyda att plåtarna kommer från Trelleborgs glasindustri?

Uppdatering 19/12: vi har fått kopior på några sidor ur en Trelleborgskatalog - ett par av våra plåt-mönster finns med där. Mer om det senare (och TACK för kopiorna!)