2015-07-28
Meccano?
Några for för att ånyo mäta, tänka, planera osv Den Stora Pantografflytten. De återkom med bilder:
Vi som blev kvar fortsatte att diska, skrapa, plocka isär (och skriva lappar) pressen:
(denna gången fastnade jag också på bild - tack, Jörgen!)
Det samlas allt flera rena grejor på vårt fina bord
Dagens sista insats var att demontera benen (eller sidstyckena, eller underredet, eller vad man ska kalla dem)
Ja, och så fick vi kaffe också, förståss.
Nästa vecka tar vi "semester", men välkomna att beundra pressdelarna (och oss) den 11 augusti!
2015-07-21
Planering
Vi har varit på tiggarstråt, och fått ett antal stora (och ett antal små) betongplattor - tanken är att planera utrymmet framför dubbeldörren. Idag är det mest sand, som (när man till exempel kör ut pressen) visar sig vara alldeles för löst packad.
Några av plattorna kom "hem":
(Återstår förstås att få dem på plats - men det blir ju fler tisdagar, hoppas vi)
Mera diskning blev det också - på bordet finns de två framaxlarna med sitt lager och sina dragöglor, axeltappen, diverse muttrar och bultar...
Jörgen och jag skrapade en generations sk-t från hjulen, så att de kan "läggas i blöt" i Tores sk reservdelstvätt (fast jag fastnade ju inte på bild, som vanligt. Det är mina handskar till höger...)
Sist fick vi kaffe med annan planering, nämligen av den stora pantograf-flytten. Mycket att tänka på!
2015-07-14
Vi byggde ett bord
För dagen var vi inte så många...
Först la vi en del saker "i blöt" för senare diskning.
Se'n byggde vi ett bord:
Medan Gunnar plockade bort löstagbara delar:
diskade Bela muttrar (och en hel del annat):
Själv skrapade jag århundraden av fett och gegga från diverse lossplockade prylar, samt organiserade diskade muttrar (mm) i små burkar med lappar (så att man vet vilka muttrar som hör till vilka detaljer...)
Efter väl förrättat värv fick vi kaffe:
(Jag måste nog börja lära mig detdär med "selfies", di kallar't)
Först la vi en del saker "i blöt" för senare diskning.
Se'n byggde vi ett bord:
Medan Gunnar plockade bort löstagbara delar:
diskade Bela muttrar (och en hel del annat):
Själv skrapade jag århundraden av fett och gegga från diverse lossplockade prylar, samt organiserade diskade muttrar (mm) i små burkar med lappar (så att man vet vilka muttrar som hör till vilka detaljer...)
Efter väl förrättat värv fick vi kaffe:
(Jag måste nog börja lära mig detdär med "selfies", di kallar't)
2015-07-12
Om ambitioner och ambitionsnivåer
Som synes i den förra posten kom Växjöbladet-Kronobergaren på besök i förra veckan. Vi fick mycket riktigt ett fint reportage om våra (hittills mycket blygsamma) insatser på vägen mot ett glastekniskt museum. (Så snart, eller om, de väljer att lägga ut en del av artikeln kommer det att länkas härifrån - )
I detta reportage citeras vi, när vi säger att vår ambition är att [det] nästa sommar ska resultera i ett glastekniskt museum.
För att förtydliga vad vi (i detta fall Björn & Kerstin) menar, skulle vi ha velat ta till några exempel, men tyvärr tycks en hel del ställen ha ändrat sina hemsidor "se'n sist". (denna gång har vi valt att söka via ArbetSam)
Sålunda får vi ta till ord (utan hemsideslänkar): i Karlskrona finns något som benämn(d)es "slupskjulet", där man ideellt iståndsätter mindre träbåtar med anknytning till marinen, samt visar exempel på "färdigrenoverade" mindre marinbåtar (poängen här är att arbete pågår *samtidigt som* slupskjulet är öppet för allmänheten)
Ett mera näraliggande (geografiskt, i alla fall) exempel är hammarsmedjan i Orrefors - vissa av oss har ju varit där, både en och flera gånger, och därmed sett hur det kan gå till: allmänheten har varit välkommen att "titta på" när järngänget har arbetat; allmänheten har haft möjlighet att ställa frågor när järngänget har arbetat - eventuellt har allmänheten även haft möjlighet att ha (framföra) synpunkter när järngänget har arbetat.
Idén med dessa exempel är alltså att man inte (tycker vi, då - ) måste ha någonting "färdigt" innan man kan bjuda in allmänheten att ta del. (Man kan naturligtvis inte begära att allmänheten ska vara villiga att betala inträde till en "arbetsplats")
Så. Låt mig (Kerstin) försöka formulera (om) ambitionen: jag tror att vi kan ha något som tillför "allmänheten" kunskap (som den inte hade tidigare) redan om ett år.
Till exempel kan vi komma att ha en glaspress som man kan få känna på.
Ett annat fullt möjligt exempel är att det kan komma att finnas en pantograf där en enda tallrik kan snurra som den skall - att man alltså kan ställa dit (till exempel) en enda papprulle, och få den ritad med det mönster som skulle ritsats i ett vaxtäckt glas. (Det faktum att en dylik borde ha ritat samma mönster på 12 papprullar/vaxade glas skulle kunna ses som sekundärt, åtminstone om endast ett år).
Det skulle, självfallet, vara SÅ mycket bättre om alltihopa skulle vara "färdigt" - eller, ärligt talat: skulle det vara bättre? Om inget mer funnes att göra/tillföra? Om vi hade lärt oss allt som finns att lära?
Nå. I bästa fall har vi tillgång till elektricitet på tisdag! (Och en gasolbrännare, och gummihandskar, och ett antal små burkar att ha saker i, och...)
Alla välkomna på tisdag, både medlemmar och andra!
2015-07-07
Pressen på promenad
Idag beslöt vi oss för att försöka dra ut den gamla (manuella) pressen på grusplanen för att försöka göra den ren(are).
(En mekanisk "grej" som stått oanvänd i många år brukar ofta ha geggat ihop, beckat igen eller vad man vill kalla det. Så även denna, som uppebart en gång varit väl vaxad och smord. Nu är den... skitig, och trögrörlig.)
Efter mycket huffande och puffande kom den ut. Zäta började bränna av gamla vaxlager med en gasolbrännare.
Några delar plockades av redan utomhus - till exempel den tunga motvikten.
Under tiden kom Pressen (Carl-Magnus från Växjöbladet-Kronobergaren). Först fotograferade vi varandra, sedan utlovades reportage på fredag.
Utan motvikten var pressen så mycket lättare att rulla in...
För att komma åt undersidan (med mera) beslöt vi att lägga den på sidan:
De hjul som nu var lättåtkomliga togs av, några andra åtkomliga saker plockades också av - några intressanta upptäckter gjordes (man måste inte alltid ha muttrar - kanske en generation skit går lika bra?)
Har man ingen sprint får man väl fixa det ändå - eller som någon sa: jag visste väl att man kan spika ihop alla material, bara man försöker!
(En mekanisk "grej" som stått oanvänd i många år brukar ofta ha geggat ihop, beckat igen eller vad man vill kalla det. Så även denna, som uppebart en gång varit väl vaxad och smord. Nu är den... skitig, och trögrörlig.)
Efter mycket huffande och puffande kom den ut. Zäta började bränna av gamla vaxlager med en gasolbrännare.
Några delar plockades av redan utomhus - till exempel den tunga motvikten.
Under tiden kom Pressen (Carl-Magnus från Växjöbladet-Kronobergaren). Först fotograferade vi varandra, sedan utlovades reportage på fredag.
Utan motvikten var pressen så mycket lättare att rulla in...
För att komma åt undersidan (med mera) beslöt vi att lägga den på sidan:
De hjul som nu var lättåtkomliga togs av, några andra åtkomliga saker plockades också av - några intressanta upptäckter gjordes (man måste inte alltid ha muttrar - kanske en generation skit går lika bra?)
Har man ingen sprint får man väl fixa det ändå - eller som någon sa: jag visste väl att man kan spika ihop alla material, bara man försöker!
Välkommen!
Idag har jag bestämt att arbetet med Bergdala Glastekniska museum skall få en egen blogg, snarare än att vara en "sida" på vår vanliga webb-plats (som finns här - öppnas i nytt fönster).
Detta hade vi redan gjort:
- skurat fönsterkarmar på ustidan
- börjat så smått plocka isär den gamla pressen. Såhär såg den ut första gången vi såg den:
Detta hade vi redan gjort:
- skurat fönsterkarmar på ustidan
- börjat så smått plocka isär den gamla pressen. Såhär såg den ut första gången vi såg den:
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)