Vernissagen(erna) avklarade

Vi höll öppet lördag-söndag, den första helgen för säsongen. (läs spalten till höger för aktuella öppettider)

Gunnars ”pinnar” har utökats en aning, men först:
vad är då en ”pinne”?

Citat ur en av föreningens gamla skrifter (”Glas till tusen snapsglas, 2004”):
"
Drivna pinnar

Bergdala

Innan möjligheten att spränga togs i bruk, gjordes de flesta glasen drivna genom att i hyttan värma, öppna mynningen, forma glaset och göra det helt klart.
Verkstädernas storlek var sju man, alltid män:
Skålanfångaren fångar an glaset ur degeln, välsar 'biten' spetsig, blåser I luft, skär av vid naveln och ger den till
Uppblåsaren som blåser i mera luft, drar ut benet och när kupan fått rätt storlek och benet avsedd längd överlämnar han glaset vidare till benmakaren, som när glaset kallnat slår av den glaskula, som uppblåsaren haft som stöd när han drog ut benet.
Observera: någon form där glaset blåstes upp i användes inte. Det krävdes ett gott ögonmått både hos anfångaren och uppblåsaren.
Benmakaren fick en fotbit som han klipper på benet och formar foten i en klämma av hårt trä. Den ena skivan har en skåra där benet vilar, den andra skivan var hyvlad slät.
Fotanfångaresysslan delades av två man som växelvis fångade an till fot och värmde glas.
Det fotförsedda glaset anhäftas med hjälp av benmakaren med en smal puntel av glas och dess spets värmdes i en lerkaka uppsatt framför ett av hålen i glasugnen. Kakan hade två små invärmningshål. Värmaren lämnade det uppvärmda glaset till
Mästaren som drev ut öppningen till glaset till avsedd form. Om uppblåsaren lyckats med att 'skära' en jämn kant och av-knackningen fungerat hundraprocentigt behövde mästaren inte renklippa kanten.
När glaset var färdigt knackades det av i ett 'kolfat' (en låda med varm aska) och inbäraren gick till kylröret och lade in det. där. Långt in på 1900-talet användes kylpottor.

Verkstäderna var mycket samspelta och man kom upp i en hastighet av 100-120 glas i timmen. Ackordet per 100 st var vid början av 1920-talet på Bergdala enligt Kjell Andersson kr 2.40.
"

Så långt teorin om ”pinnar”.
Åter till verkligheten, eller, snarare, fönstret med pinnar i. Det innehåller nu 39 st, både pinnar och andra snapsglas (och några små som kanske en gång var avsedda för andra starkvaror).

Vi har flera nya glasföremål också, här ser vi fönstret med ”gelbat”. (Karaffen är en äkta Nya, med etikett och allt

Ett montage med konserveringsburkslock (12 unika, plus några dubletter):

Strax innan vi skulle gå hem inträffade julafton, aningen otippat: Lars Benne, en av våra långväga medlemmar, hade samlat ihop ett antal etsade glas åt oss. Stort tack!

Hur det var med publiken? Jotack, bättre än förra året: då hade vi 68 besökare under april – i år har vi fått ihop 100 jämnt. (Glöm inte att vi avser att åter fördubbla antalet: tag med alla bekanta och kom hit!)

Fyra dagar innan vernissage

Eftersom det var soligt och varmt för några dagar sen, gjorde vi närboende några pyssel-insatser, som till exempel att fixa några fönster att placera en del av vårt ökande glasbestånd.

På köpet fick vi go-fika och en regnbågsupplevelse:

Slutligen gjorde vi iordning för årets innovation: årets sommarutställning.

Idag var det ju allt annat än soligt och varmt, men däremot var det arbetstisdag.
Gunnar kom med sina "pinnar":

Efter en stund såg de ut såhär:

(i bakgrunden Gunnar på väg till hyttan för att hitta några B-dala att fylla ut med)

Under tiden pysslade Jörgen och Lasse med "trappan" till v-panton.

Det slutade med att Jörgen tar med sig tillsågade bitar hemifrån nästa vecka.

Mitt i alltihop kom "pressen", i form av Carl-Magnus från VK. Sedan han blivit vederbörligen imponerad av interiören, samt intervjuat Gunnar om pinnarna, gick han och hämtade sin lilla drönare (det är alltså den lilla vita grejen):

Ett irriterande oljud för den, men det är ju alltid kul att se andra leka! Förhoppningsvis fick han till några kul bilder – fast vi får vänta till fredag...

Efter kaffepaus och lite mer pyssel fick vi gå hem. Då fanns, på v-pantons ritbord, plåtarna till Sverigeglaset (som vi förhoppningsvis lyckas montera på ett säkert sätt på en av glashållarna)

Nu kommer besökare som precis kommer om hörnet att mötas av detta:

(Märkligt: diffusare ljus än idag är svårt att tänka sig, ändå blev det en massa speglingar. I alla fall så står det i vänstra rutan 2018 utställning / exhibition och i högra "pinnar" & snapsglas / shot glasses.)

Välkomna på lördag och/eller söndag, båda dagarna kl 10-16!