Detdär med turister…

Idag var jag på broschyrbytardag på Rundquistska i Duvemåla - eller iaf på deras parkering, i ösregn. Det var blött. Tyvärr var själva R stängt.

Men innan dess var jag på Kosta outlet, där det faktiskt hade fått årets magasin!

(Några kartor hade de inte fått, i linje med det senaste årens utbud)

I Duvemåla fick jag reda på att den (infopointen i Kosta) ska få både kartor, flagga och personal ”inom kort”. Man kan alltid hoppas…

En ny vinddstrappa!

Eller, alltså. en ny yttertrappa, så att man kan komma åt vindstrappan, som ju är på insidan.
Saneringen har inte bara placerat oss i en grusöken, den har också sänkt marknivån utanför museet på flera ställen, till exempel vid hörnet till entrén (bra) men också vid dörren till vinden (mindre bra) och vid eluttaget från hyttan (också det mindre bra).

Vindsdörren, alltså.
Först ett fundament, av våra gamla sjöstensplattor, 2 + 2 halva.
Zäta delar en platta – dammigt och mycket oväsen:

Se’n behövs ju ett par steg också:

Fattas gör ännu ett steg, men det blir en annan dag.

Ett par nyheter

Se hur fint grabbarna från Älmby har fixat vår ingångs-gavel:

Proffsigt lagda plattor (vi kanske skulle givit dem fler?), och den gamla degeln som står plant på det gamla fundamentet. Tack!

Zäta ägnade ju förra helgen åt att ta emot besökare och att ställa iordning våra fönster”montrar” efter saneringen, medan jag var i England.
Vi har pysslat lite mer under veckan, bland annat fixat lite förstärkt belysning i stora vitrinskåpet.
I den nya hyllan finns nu turistbroschyrer (ja, vi har även årets Glasriket-broschyrer OCH kartor), och i bottenhyllan en fotmanövrerad formhållare (med vattenkylning), samt en pip-rullare. Meningen är att det ska komma upp några specialglas i de övre hyllorna, men hittills är den enda glasbiten en assiett av uranglas, som fått en speciallåda där besökare genom att flippra på en strömbrytare se vad som händer om den blir belyst med en uv-lampa.

Det finns ju alltid mycket att pyssla med när man har hand om gamla maskiner, men just nu ser vi fram emot att säsongen ska komma igång… efter en dryg timmes öppethållande idag väntar vi fortfarande på de första besökarna. (men det är nästan tre timmar kvar, så DU hinner nog hit!)

Säsongen har startat?

Så har då ännu en Glaskonst-helg gått av stapeln, och vi fick ett trettiotal besökare till vårt ”nya” museum. Själv var jag bortrest, så BZ fick fixa till insidan så gott han hann.
Det måste kännas märkligt att vara i den nya totalt platta miljön… men det lär jag nog märka endera dagen.

Så, eftersom säsongen har invigts for vi på utflykt till Kosta outlet, där det ju ska finnas en Infopoint (se rapport häromveckan).

Säsongen må ha startat, turist”byrån” har fått lite mer innehåll, MEN ÅRETS GLASRIKET-MATERIAL har ännu inte levererats?

Men å andra sidan har man tagit bort flaggan…

(Årets broschyrer finns på flera andra platser, som alltså INTE benämns Infopoints. Vi har dem, till exempel.)

Onsdag 22:e

Plötsligt ringde telefonen – kunde nå’n komma till museet och peka ut var det skulle vara matjord?
Så jag ”ryckte ut”, men att peka ut var ju inte så lätt. Från början fanns ju lite gräs och buskar härochdär, och vi lämnade ju allt som det var (förutom några buskar som vi tog bort). Men nu, efter utgrävningen och återfyllningen, är ju alla ytor alldeles släta och … grusiga.

Mellan hyttan och museet var den allmänna planen att ha just grus, bakom museet och bort till vändplanen ska det bli gräsmatta, där det tidigare var gräs, sedimenteringsbassäng och olje”tråg” blir det också gräsmatta.
Till slut bestämde jag att grusplan blir nog bra… det verkar mest fånigt att anlägga en liten gräsplätt ”på måfå”?

Det visade sig att det gamla lokomotorfundamentet och degeln blivit undanställda, så de kommer tillbaka (och förhoppningsvis degelregnskyddet också).

Det betyder iaf att det blir klart att öppna till helgen, så välkomna då!
(Fast det lär ta några veckor innan vi har hunnit ställa iordning… maskinerna är ju på plats, förstås, men de flesta fönstren lär vara tomma)

Arbetsmyra? Nej arbetsmyror!

Vid årets museidagar i Trelleborg tilldelades Björn Zethræus, Bergdala Glastekniska Museum, utmärkelsen "Årets Arbetsmyra". Museidagarna arrangeras årligen av Arbetslivsmuseernas samarbetsorganisation ArbetSam tillsammans med Arbetets Museum i Norrköping och deras vänförening har instiftat utmärkelsen "Årets Arbetsmyra". Utmärkelsen delas alltid ut i samband med föreningen ArbetSams årsmöte som i år hölls i Trelleborg 17-18 april. Vid dessa årsmöten är det verkligen en hel stack av arbetsmyror som samlas och mycket surr blir det!!

Juryns motivering: "Björn Zethraeus har varit den drivande kraften bakom uppbyggnaden av Bergdala glastekniska museum i Hovmantorp som nu fyller tio år. Det enda i sitt slag i landet som visar en aspekt av glasindustrin som utgjorde den ekonomiska basen i Smålands glasrike. Han har genom sitt arbete bidragit till att ta fram, sprida, bevara och utveckla kunskapen om ett för orten och landet, viktigt kapitel. Björn är också aktiv värd och guidar i museet, som under sommartid är öppet alla dagar i veckan. Med andra ord en riktig arbetsmyra!"
Eftersom utmärkelsen går till en individ - inte till en organisation - nämns inte Kerstin Fröberg i sammanhanget. Men hon drar ett lika tungt lass som Björn vad gäller att hålla igång museet.

(foto Helena Törnqvist, CC-by)

Måndag 20:e kl 13

Här har det jobbats

Vi börjar hos oss:

Fibern har (nog) klarat sig!

Också på framsidan har det jobbats:

Oljetråget är borta:

Sedimenteringsbassängen blir uppäten av en dinosaurie, ser det ut som:

(jag borde filmat, men den åt verkligen långsamt...)

Onsdag den 15:e

Nu har det hänt grejer I B-dala!

Parkeringen har öppnats (utan asfalt, iaf än så länge), och utsikten har blivit modifierad:

(först grävde de så fint runt gamla oljetaksbyggnaden... sen kom nån på att den ju inte behövdes, eller?)

Museet har blivit en ö. Bakdörren kan inte längre öppnas, men
utsikt genom bakdörrens lilla fönster:

Och genom diskrummets fönster:

Fiberkabeln ligger längs hyttbyggnaden:

Vår gamla degel (med stödkonstruktion) har försvunnit, liksom det lilla staketet. Hur det går (har gått) med stenplattorna vid ingången (och de vi hade i reserv) går inte att se.
Det blir väl så småningom uppenbarat...

Måndag kl 13

(om nio arbetsdagar har de lovat att vara färdiga…)

Parkeringen ligger öde, men fortfarande inhägnad.

”Vår” grop är inte mycket större än i fredags, men fiberkabeln har flyttat sig några meter, och gropen är vattenfylld. Jobbet som pågick var att lasta uppgrävda massor på lastbil. (Vi tror att de ska deponeras i Värnamo nånstans)

Turist…information?

Idag är det lördag 11/4, dvs två veckor innan Glaskonst’26 (det som tidigare hette ”vernissagehelgen”). (läs mer om årets begivenheter här )

Trots att jag bott på vischan i 30 år, så håller jag fast vid att en vernissage kan (borde kunna) betraktas som starten på något, tex en utställning, som kommer att pågå under nå’n period – att vernissagen alltså inte sker under två-tre dagar och utställningen sedan betraktas som ”slut”.
I fallet Glasriket tänker jag att ”vernissagen” skulle kunna ses som ”starten på säsongen”. (fast, förståss, numera heter det ju inte vernissage, nu heter det Glaskonst-xx, och det är kanske nå’t helt annat?)

Nå, hur eller hur, vi tänkte att vi skulle kolla lite på hur de förberedde sig i Kosta, såhär med två veckor kvar.
Som en del av oss minns, så var (de officiella) turistinformationerna (kallade Infopoints, för definition läs här) i just Kosta minst sagt …ur-usla, om man ens kunde hitta dem, under förra årets säsong.
Så, i förhoppning om att de kanske hade förberett sig lite bättre i år, vi for dit. (Dessutom hade det påståtts på Facebook att årets broschyrer var färdiga och under distribution. Eftersom jag är en dinosaurie fattar jag inte hur man kan länka till fb…)

Alltså, vi kom till Kosta outlet, och där, på Cafe Corner, hittade vi denna Turist-byrå:

Den var apterad med ett antal av förra årets broschyrer (endast på engelska). Personalen visste ingenting om någonting, hade inga kartor, inga turist-tips, visste ej om det fanns flera glasbruk etc etc. (men ok, det är ju två veckor kvar…)
Utanför fanns dock infopoint-flaggan monterad:

Eftersom vi skulle fika också gick vi över gatan till Brukskafeet – där de nya broschyrerna och de nya kartorna fanns, på tre språk!

Den officiella infopointen befinner sig alltså 50 meter och två våningar ifrån Brukskafeet/shopen! (men ok, det är ju två veckor kvar…)

...eftersom det är lördag åkte vi inte in på B-dala; det har nog inte hänt så mycket se'n igår fm...

Förmiddagen nästa dag…

... pågick ännu vältandet av parkeringen, och återfyllningen mellan sedimenteringsbassängen och oljetanken hade påbörjats.

På museisidan såg det antagligen ut ungefär som igår, med en skillnad: på förmiddagen lyser solen in mellan hyttan och museet:

Lägg märke till den ”svävande” fiberkabeln!

Parkeringen snart klar!

(när jag skulle åka kom det två lass grus till)

Grävningen på ”vår” sida har börjat; till höger ligger gamla oljetanken. (Roger berättade att det var fullt med olja, trots den gamla saneringen efter läckan för … 15(?) år se’n.)

Jag törs inte luta mej ut över lastkajskanten, så större delen av museet är dolt. Gropen har ännu inte kommit halvvägs… och mitt i den dinglar fiberkabeln.
Vi hoppas den överlever!

Saneringen fortgår…

Glasbrukets (fd) parkering eftermiddagen 27/3:

Se’n gick vi för att spana på ”vår sida”:

Hjälp oss att hålla tummarna för att vi ska kunna öppna den 25:e april!!!