Det här blir mera logiskt!

Nu har vi byggt en hylla i press-hörnet för att få Hjärta-formen tillsammans med pressarna:

Både formen och skyltarna skulle ju flyttas.

Det blev väl bra?!

På gamla stället finns nu lådan med dubblettböcker till salu

och spåren av vad som fanns här förut

Inte hade jag trott att bara dagsljuset kunde göra så stor inverkan – den har aldrig blivit utsatt för solljus!

Lite tur ska man ha!

Är man i ”storsta’n” går man ju på alla loppisar man passerar, ju – i detta fall Emmaus Växjö.

Och där var den! Ganska trist såg den ut, men mycket diskmedel, varmt vatten, gnugga, mer diskmedel… - till slut såg den helt åkej ut.

Naturligtvis måste den jämföras med formen. Fast… det går ju egentligen inte, eftersom snipen gjorts efteråt.
Men nog verkar den vara ”den rätta”, eller hur?

Här är de nu, alla våra Hjärtan:

Sockerskålen fann vi på loppisen i Lenhovda, den inte-riktiga kommer från Lions i Tingsryd, och nu den riktigt riktiga från Emmaus.

Frågan om var de gjorts blir nog aldrig definitivt avgjord. Vi har hört om Modala och Glimma, men formen vi har fick vi ju från Målerås.
Vad vi dock tror är att sockerskålen och den riktiga kannan antingen är olika ”generationer” eller från olika bruk: kannan har en liten gulaktig ton, och fotringarna ser väldigt olika ut. Kannans ring är ganska vass, skålens är inte heller slipad, men ändå ”fin”.

Loppade pressfynd

Se’n vi fick vår fina pressform har vi förståss letat gräddsnipa Hjärta på alla loppisar vi råkat på. Och idag lyckades vi – nästan…

(Nosen tillhör Nicki, den lilla randiga på bordet nedan)

Vad tror ni att alla märkena/ränderna vid snipen beror på? Som jag förstått det brukar de flesta sniparna på pressade gräddkannor vara gjorda manuellt efteråt, men inte borde det bli sådär randigt, väl?
Den har ju egentligen inte något gemensamt med vår form – saknar fot, saknar hjärtformad överkant, är för liten – men mönstren liknar ju varandra litegrann, eller hur? (Om någon har nå’n aning om vad denna version heter, och/eller var den kan komma ifrån: berätta gärna! Kommentarsfunktionen ska fungera, annars duger mejl också.)

Däremot, under diskningen av alla pressgrejor upptäckte jag att vi faktiskt redan ägde en del av Hjärta-setet, nämligen sockerskålen:

Dagens lopputflykt resulterade också i en citruspress.

Jag har nog aldrig tidigare när-studerat en glascitruspress tidigare, eftersom jag blev så förvånad över ”silen” – lägg märke till de tre tapparna som finns i början av pipen. Brukar det vara så’na? (Zäta säger att de alltid finns, men vad vet jag?)

Och förresten: nån timme efter jag tog översiktsbilden i förra inlägget hörde jag ett försiktigt klirrande. Då fick jag en ny bild, som kommer här:

HURRA!!!

Idag var vi på utflykt till Målerås.

Mats hade lovat oss en titt på ”formvinden”, och att vi kanske kunde få nå’n gammal pressform, om vi kunde hitta nå’n vi ville ha.

På formvinden fanns både ett och annat, men det var på dethär hörnet vi koncentrerade oss:

Där fanns förstås ett antal formar vi gärna skulle ha, men vi hade ju vissa begränsningar, först och främst att vi skulle orka bära ut den…

Efter lite pyssel hittade vi en ganska lätt (nåja) gräddkanneform. På mallen står ”Hjärtat”.

När vi släpat ner den och fått in den i bakluckan såg den ut såhär:

(bilderna är inte skarpa, med de är än så länge de enda vi har - vi lovar att det blir fler)

TACK snälle Mats i Målerås!!!