Föreningsarkeologi

I tisdags träffade vi Gunnar och Anders L. De befann sig i källaren på Hovet Folkan, för att gräva ut, organisera och förteckna föreningens tillhörigheter i "schäsen" (vår skrubb).

Är det förresten nå’n som vet/kommer ihåg varför den kallas just schäsen? För mig, stockholmare som jag är, är en schäs en hästdragen vagn...

Nå.
De lär ha att göra i ytterligare några... timmar... men jag tog några pärmar med mig hem, bland annat en innehållande en katalog från Nya, 1939-40.

Den finns att läsa här (än så länge finns ingen länk någon annanstans, men det kommer).
Katalogen innehåller 69 blad, som (de flesta) har en beteckning för servisen, och en beteckning för mönstret – tex Servis Succé / "Tusse" eller Servis Roy. B.4.kt.f. Antik.

En del av serviserna/modellerna har (för mig, servisanalfabeten) "konstiga" ben, till exempel Ola:

Det måste betyda att Ola har ett ben som har slipats till kvadratiskt tvärsnitt – men "skaften" mellan fot och kvadratbenet, mellan kvadratbenet och cuppan: hur blev de till? De måste också vara slipade, eller?

Hur mycket extrajobb/extra tid tog det att få till "skaften", jämfört med andra ben som har slipning hela vägen?

Björn har ett liknande ben, men med 6 fasetter:

Om någon har ett glas med sådant/liknande slipat ben, snälla: tag en bild på det och skicka hit?!?

Det finns även ett antal serviser (med namn Roy) som har fyrkantiga fötter.
Det märkliga med Roy-varianterna är (tycker jag, då) först och främst att även seltersglasen har fyrkantfot, men inget ben:

Ännu en gång: om någon har ett seltersglas med fyrkantfot, snälla: kan vi få en bild?

Förresten – hur gjordes 4-kantfoten? Var den alltid pressad, avsvalnad, uppvärmd och ditsatt som en "klump"? (Någonstans har jag läst att det var så – men var?)

En sista bild:

Såvitt jag kan se står det Servis S./" B. 18." uppe i hörnet. Servisen hette alltså S (utan nummer eller annan specifikation?)
Och nog är det synd att gömma den gulliga lilla ekorren under beteckningen B.18...?

UPPROP: ALLA som vet något om slipning, blomslipning, gravyr, serviser från Nya: snälla, snälla, kolla katalogen och försök identifiera teknikerna använda för de olika dekorationerna! (och berätta för oss, förståss – tex till kontakt@bergdala-glastekniska-museum.se )

Kom ihåg att vi är många (rentav tusenden) som inte kan skilja mellan de olika dekorationsteknikerna… så inget, hur uppenbart det är för en expert, är för litet att benämna.

(törs jag gissa att ekorre B18 är blomslipad? Eller heter det kasad – och vad är isåfall skillnaden?)