"Inför bibblan": vad har vi idag (demo av en något färdigare ljuslåda, en av två, ett "fullt" glas-skåp, några leksaker...), vad mer vi ska ha (förra årets teknik-timeline, presentation av Föreningen...).
Här berättade Gunnar att han hade 25 (tror jag) olika brännvins-"pinnar". Preliminärt bestämde vi att de kan få utgöra en specialutställning i ett av fönstren på BGM under sommaren (hellre än att fixa ett eget skåp att ta med till biblioteket).
NÄSTA VECKAS MÖTE HÅLLS PÅ BIBLIOTEKET I LESSEBO, TORSDAG 1/2 KL 14.
ALLA ÄR VÄLKOMNA: medlemmar, sympatisörer, ja, alla, faktiskt!
(just på torsdag kommer vi ju att fixa med hur utställningen ska se ut, vad som ska hänga/stå var osv)
"Våren i allmänhet": diskussionen här handlade mycket om vad som kallas vad, och varför. Hur kan vi skilja mellan en "cirkel" och en "föreningsaktivitet"?
Tidigare har framförts att kanske "tilltalet" har gjort skillnad: till föreningsaktiviteter måste skickas ut en kallelse (alltså nå’t som har ordet kallelse i rubriken), men till "cirklar" måste deltagarna vara på förhand anmälda.
Nu diskuterade vi möjligheten att till "cirkeln" "anmäla" hela medlemsregistret, så att det inte uppstår någon skillnad i "välkomnandet" – så småningom enades vi om att helt enkelt döpa om "cirkeln" till "föreningsmöte", åtminstone i kommunikationen med våra medlemmar. (Jo, vi har diskuterat detta förut, läs tex här.)
Vidare diskuterade vi, både inför våren och för den allmänna framtiden, hur eventuella framtida "cirklar" (aktiviteter?) ska marknadsföras.
Enklare nätsurfande ger vid handen att ABF (åtminstone ABF Kronoberg) i nuläget inte publicerar någon sammanställning/översikt över lokalt cirkel-utbud på nätet. (Att pappersutskick är för dyrt förstår vi alla - )
Alltså finns det ingen chans för "allmänt studie-sugna" att få reda på att/om tex vi erbjuder en cirkel i tex glasetsningens historia (för dagen inte ens om denna studiesugna person faktiskt söker just en sådan cirkel).
Så: hur kan vi göra, då?
Det sägs ofta att "budskapet" är det viktigaste i marknadsföringen. Men är i inte "kanalen" minst lika viktig?
Idag har vi (Föreningen Glas i Hovmantorp) en ”hemsida” (inom citattecken eftersom vi inte äger någon domän), med adress https://glasihovmantorp.blogspot.se/ Där beskrivs föreningen i allmänhet – kommande utställningar, årsmöten, utflykter – samt en del historik – utgivna skrifter (och om eventuell återutgivning), gamla utställningar (kan bli bättre), utflykter vi gjort osv.
Vi har en särskild hemsida för museet - http://bergdala-glastekniska-museum.se/ , som alltså handlar om museet: maskiner, samlingar men också om olika glastekniker i allmänhet, dessa teknikers historia i Sverige osv
Till museet (men också föreningen) finns något vi kallar en "arbetsblogg" (den du läser i nu), som uppdateras löpande. Här finns rapporter om "möten" (se ovan ang. terminologi), liksom berättelser om vad vi gör/gjort i museet, om utflykter/studiebesök vi gjort de senaste åren.
Numera finns också ett par facebooksidor, till exempel "Gruppen för Bergdala Glastekniska Museum" (om vilken jag, som är en dinosaurie, inte vet så mycket).
En kort och tämligen ovetenskaplig statistik ger vid handen att facebooksidan har påverkat bloggbesöken positivt (=fler träffar på bloggen) – men den har inte påverkat antalet fysiska besök till våra föreningsmöten/cirkelträffar.
Så... vi tycks inte ha hittat det rätta/bästa budskapet, men heller inte de rätta/bästa kanalerna.
Förslag?
För att det ska bli någon bild alls idag:
Jörgen har deponerat delar av sin konserveringsburklocksamling (som jag inte har packat upp än) hos föreningen/museet. Tanken är att de ska visas i museet, för att hjälpa till att övertyga besökarna om att även "fina" glasbruk (läs: Orrefors och Kosta) har producerat så folkliga vardagssaker som konserveringsburkar.
(Gunnar är noga med, och rätt har han, att det heter konservERINGSburkar, inte bara detdär okunniga/folkliga konserv-burkar.)
Dagens överkurs: flera bruk har också producerat ”inläggnigsburkar”. Skillnaden är att bruken inte garanterar att sådana burkar överlever en omgång i konserveringsapparatens värme. Ofta har de en märkning (bruksbokstav)IB – tex KIB, Kosta InläggningsBurk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar