Vi (stiftelsen) fick ju överta en och annan glasbit från salig föreningen, men det är inte alltid lätt att hitta rätt plats i museet, även om det uppenbart är något som borde dit.
Sålunda har vi en champagnestrut ur servisen Ceremony (Lagerbielke för Orrefors 2001) – det intressanta de den är att den är 35 cm hög (vilket också är problemet).
Vi har hört att den gjordes lite som ett experiment för bendragningsmaskinen: hur långa ben kunde faktiskt göras i den? – och alltså finns en god anledning att ha den i museet.
Frågan var: VAR finns en säker plats att ställa ett så högt glas?
Vi har sneglat på skorstensnischen flera gånger, men problemet med den är att det faller så mycket damm och småsten från ”taket”. Så småningom blev svaret det gamla vanliga: en tillbockad plastbit. Så nu står den där, i den bockade plastbiten som också har tak över själva struten:
Så till fönstret: Karin, vars smådjur vi haft i ett år, föreslog att hon kunde leta upp lite graverat, om vi ville.
Det ville vi förstås, så nu har vi några graverade prismor (däribland en med Fantomen!), en burk för matpengar och lite till. En uppställning visar mönsterritning, tomt glas, uppritat glas och färdigt glas, pennan och en tuschkaka.
Några bilder (klicka på bilderna för förstoring):
Dessutom har vi haft inte mindre än 13 besökare under helgen (som inte är slut än, det är en timme kvar)!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar