Pyssel en solig dag...

 Igår hade vi finbesök TVÅ gånger, minsann. Först kom Peter Kuchinke med fru och hund. Det är pressglasutställning på gång i Glassfaktoriet (förlåt, det bara slank ur mig, The Glass Factory menar jag förstås) och han undrade om vi hade någonting som de kunde låna för den. Och det har vi ju.

Och medan de var kvar dör Karin Witte upp med två plastbackar med gräddkannor och sockerskålar.

Idag har det varit rimligt varmt så jag har fortsatt med att ta nya bilder på allting sådant, som hittills bara varit preliminärfotograferat. Och så har jag fyllt på i det vi kallar vårt "öppna magasin" och katalogiserat litet grejer. Och så ställde jag upp Karins kannor och skålar i fönstret.

Det finns alltid mer att veta!

(och det gäller väl det mesta…)

Minns ni denhär?

Redan från början förstod vi ju att den blå färgen var endast på insidan, och i ett tunt lager.
Då trodde vi att den måste vara betsad. 

Men nu vet vi bättre! 

Från Börje Åkerblom har vi fått veta att, kring sekelskiftet 18-1900, importerades små färgade rör (som, för att öka förvirringen kallades koppar) just för att bli till kulörta underfång.

 Nu har vi fått tag på ett par bilder också: 

Tack till Björn Arfvidsson för bilder! 

Som ju alla vet så kan jag ju inte tyska.
Men… på färgkartan står überfang-farben – och det måste ju betyda *över*fångsfärger, väl?!?
Vilket år som helst ska jag väl kunna lära mig skillnaden på över- och underfång (hoppas jag…).

 Hursomhelst, om utgångsmaterialet var ett kulört *rör* får vi ju också en bra förklaring till att botten är klar! 

(men det var synd på mitt fina hittepå-ord ”blå-gulnat”, jag gillade det)

Glastronomi, kanske?

Här ska snart göras en matlagningsfilm. (den kommer senare att kunna ses både på vår youtube-kanal och på museet)

En anledning till att göra en sådan film är att många besökare inte tror att våra SIBAL-pannor skulle kunna användas på riktigt – nu ska det bevisas.
Björn bestämde att det skulle vara nå’t riktigt klassiskt, nämligen stuvade makaroner med stekt falukorv.
Han sökte recept, och fann ett hos Kajsa Warg:

Jag transkriberar: At stufwa Macaroni
Detta är en sort af mycket grofwa Nudler, såm äro ihåliga inuti, ehuruwäl de finnas af flera slags skapnad: den förra sorten brytes något sönder, så att de ej blifwa för långa, sedan kokas de med kiöttsåppa eller watten och smör, til des de blifwa wäl swälda; då lägges på dem litet rifwen ost, som ej är amper, salt och litet muskott, hwarmed de sedan stå at stufwas til des mästa såppan är inkokad, så kunna de anrättas.

Vän av kronologi kan ju konstatera att Hjelpreda i Hushållningen för Unga Fruentimber utkom av trycket i mitten av 1700-talet (faksimilets original 1755), alltså ungefär 150 år innan man ”uppfann” eldfast glas – men å andra sidan visar det sig att falukorven är äldre än jag trodde (ca 1840).

… å tredje sidan är våra SIBAL-märkta pannor senare än man kunde tro – de torde vara tillverkade på Reijmyre under tidigt 1970-tal…

UPPDATERING:

Dags att nominera till Glastekniska museets pris

Förra året instiftades Glastekniska museets pris att årligen delas ut till någon ”som förtjänat det”. (Läs mer om instiftandet, kriterier och annan formalia här)
Premiärpristagare blev Susann Johannisson (läs mer här).

Nu är det hög tid att nominera till årets pristagare – ALLA får nominera, nomineringarna skall vara styrelsen tillhanda senast den 30:e april. Enklast mejlas nomineringarna till kontakt@bergdala-glastekniska-museum.se, men brev går också bra. Adressen är BGM c/o Zethreaus, Lilla Lövås, Bergdala, 365 92 Hovmantorp.

Priset kommer att delas ut fredagen den 9:e september, i anslutning till den årliga Kulturarvsdagen – läs mer om den här.

Årets tema är alltså ”Hållbart kulturarv”, och vi ser ju gärna att nomineringarna kan ansluta till det.
(Vad ”hållbart kulturarv” betyder? Tja, på det hela taget tycker ju vi att hela idén med museet är just hållbarhet, så…)

Alltså: kom med era nomineringar, gärna med motivering, SENAST den sista april!

Bara på kul: Hej kollegor!!

Det hjälper oss inte det minsta inför årets säsong - men litet kul, bara för att det är kul - måste vi "BGM-aktivister" (Kerstin, Lasse Hultman och jag) också få ha. Så igår, den 29 mars, åkte vi ner till Svängsta för att besöka ABU-museet. De har en hel hoper kul maskiner och grejer att titta på, och så får man röra vid dem! Precis som hos oss, fast mindre grejer... Inte färre, men mindre. Vi blev väl mottagna av ABU-aktivisten Bo Perbrink, pensionerad efter många års trogen tjänst vid ABU. 

Naturligtvis skvallrade vi en del om hur det är att driva ett industrihistoriskt museum, hur man kämpar för att försöka engagera nya och yngre förmågor och hur man bär sig åt för att fånga besökarnas intresse. Det är ju sådant som vi alla har gemensamt. Han berättade en massa spännande saker om ABU's historia. Att det började med urmakeri och taxametrar till exempel. Här har vi en hästdroska med taxameter kopplad till framaxeln...

För att vara säker på att taxametern verkligen visade rätt hade man en noga uppmätt kontrollsträcka som man körde runt på. Och så gjorde man väldigt länge eftersom taxibilarna hade en gemensam, rikstäckande, taxa. Och när taxan skulle bytas så fick alla taxibilarna vackert åka till Halda-verkstäderna och få taxametrarna öppnade, lämpliga kuggdrev utbytta, provkörda och plomberade. Det var långa köer, berättade han... 

Men det hela startade som ett urmakeri - fickur. Och fickur är ju ganska små, så svarvarna och pantograferna och alla de andra maskinerna är ju också små...Närmast på verktygsbänken står det en liten handdriven svarv. Och den andra bilden visar en liten pantograf...

 

Visst är de gulliga?

Och så, när taxiåkandet dog ut under andra världskriget så satsade man på spinnrullar och haspelrullar istället. I grunden likartad finmekanik... Och fiskedrag... Och fiskare... Den gode Bo berättade väldigt levande och min vision av vad som hände när taxametermarknaden dog blev närmast denna: 

Föreställ er ett stormöte med fabrikens alla anställda. Direktören ställer sig på scenen och säger såhär: "Nu har vi hamnat i ett läge där vi har tre alternativ. Endera lägger vi ner fabriken. Eller också går vi tillbaka till våra rötter och börjar göra klockor igen. Väggpendyler kan nog sälja bra. Eller också börjar vi göra fiskerullar. Nu röstar vi!" Och så blev det fiskerullar...

Antagligen var det inte exakt så det gick till, men det var den bilden han förmedlade...

Men numera finns "Napp och Nytt" bara på nätet, digitalt...

Kort sagt en mycket trevlig utflykt i det fina vädret. 

Men sedan blev det litet konstigt: När man är på utflykt får man fika på lokal. Basta! Det hör till. Så vi frågade en lokalbo var man kunde fina någonstans. Nja, blev svaret, det finns faktiskt ingenting här i Svängsta utan det är i Mörrum eller Karlshamn då. - Jamen vi skall norrut! Då, fick vi veta, är det Tingsryd som är närmast... Det var väl också f-n, tänkte vi. Men i Ryd fanns inget kondis, och inte i Urshult och det slutade med att vi fick gå på Biggans i Tingsryd. Löjligt men sant. 

Vi svenskar är nog litet dåliga på att ta hand om våra lokala näringsidkare. "Handla där du bor - Bättre än du tror" är faktiskt en slogan värd att ta på allvar. Vill man ha tillgång till lokal service så måste man också använda den så att den kan löna sig. Tänk på det, kära läsare, och se också till att du besöker de lokala sevärdheterna - hembygdsgården, de lokala industrihistoriska museerna och vad det nu kan vara. För annars försvinner de!

Avsikt: ”öppet magasin”

… är vad vi ser i fonden.

Än är det inte klart, men tanken är att sådant vi inte kan visa ”idag” ska vara lättåtkomligt, dels för att ”just du” ska kunna få se det du vill ”just nu”, dels för att utställningen ska kunna ändras ”imorgon”.
Det tar väl en stund innan det är färdigt, men vi har ju drygt en månad på oss… I april, närmare bestämt den 23-24, går årets Glaskonst-vernissage av stapeln och då kommer vi förstås också att ha öppet.

Litet osorterade bilder...

 Dagens huvudsakliga insats har varit att ta upp dubblettglas, sätta upp en hylla till på gaveln samt stoppa dubblettglasen i lådor och ställa dem på plats. Och så satte jag upp en del av de glas vi haft stående på olika ställen. Sortering, kort sagt.

Dessutom har jag sorterat litet i "verkstadsavdelningen", återställt "skattkammarens" glas och petat in plywoodskivor under slipstolen. Det var ju en del "skattkammarglas" med på februariutställningen, Gu'bevars...

Inte några jätteinsatser direkt, men i alla fall... Även sådana här smågrejer tar sin tid. Men vi har en alldeles förfärlig massa glas här hemma, glas om skall upp på hyllorna förpackat på lämpligt vis. Gavelhyllan är tänkt att fungera som vårt närmagasin. Sådana glas om vi har här hemma och som vi har märkt upp och registrerat i inventariet har jag bara tagit preliminära bilder på. Så om ni tittar i inventariet så kommer ni att se att det finns en massa dåliga bilder med reflexer och dålig kontrast. De bilderna heter Prel_ij_klm där ij_klm är inventarienumret. Alla de bilderna måste tas om "på riktigt" men nu finns glasen åtminstone registrerade... Sedan kommer bilderna successivt att få det korrekta namnet BGM_ij_klm. Men det får ni allt vänta på.