Ett fenomen

Ni minns guillocheringsmaskinsmodellen? Som vi fick specialbyggd, levererad i mars’17?

I nästan 8 år har den fungerat – vi har tillochmed haft med den till bibblan (på den tiden det fans utställningsmöjlighet där).

I sin krafts dagar gjorde den detta:


Intresset för den har under åren varit mycket måttligt, eventuellt beroende på att vi tog betalt: man var tvungen att stoppa i fem kronor för att den skulle röra sig (men vi hade växel för den som ville!). (Jag menar: hela FEM kronor, ”och tänk om den inte gör nå’t?!?”)

Redan på den tiden satt skylt nr 4 (om guillochering) monterad på modellens gavel.
I höstas, alltså nå’n gång i september ’24 blev den trött, så trött att vi stängde av den. Vi avsåg förståss att fixa den, men med det ena med det andra så blev det inte gjort under vintern, så den står fortfarande stilla, med ”kaputt”-texten alltjämt där.

Och gissa vad: i år har ALLA besökare tittat, noga, spekulerande, upp, ner och framochtillbaka – men de har sällan frågat.

Så nu uppstår frågan: ska vi låta den stå, så att den iaf tilldrar sig uppmärksamhet – eller ska vi försöka få igång den igen? Kan det vara så att en kaputt-maskin är bättre att ha än en fungerande modell?