Vi diskuterade vad som är nödvändigt (jämfört med önskvärt) att ha med på de skyltar (eller möjligen texthäften) som vi vill ha i Sliperiet till våren/sommaren.
På det hela taget var alla överens om att det helst ska finnas både "processhistoria" (typ: man började experimentera med etsning redan under den faraoniska tiden i Egypten. Såvitt vi kunnat utröna kom tekniken till Sverige redan med St Sigfrid - myten säger att han förvarade fluorvätesyran i den ena av skallarna, svavelsyran i den andra och vaxet i den tredje.)
och "lokalhistoria" (typ: denhär pantograf-typen konstruerades av Nicholas Flamel omkring 1684, men detta exemplar köptes in till Kosta glasbruk den 31/2 1803 från England. Den var i drift i Kosta fram till år xxxx.)
BZ och KF besökte på "Arkivens dag" Vissefjärda arkiv, där vi fick veta att det antagligen kommer att ta flera år innan Kosta-arkivet blir tillgängligt för detaljuppgiftsforskning enligt ovan, men vi får väl vara lite försiktiga med just datumen...
Vi fick några litteraturtips, bl.a om Reijmyres historia samt om "Glasbibeln" - med lite tur har Hasse något extraexemplar för oss andra att läsa i.
Vi tittade på tre plåtar (mer om dem senare), samt fick lära oss om "stämpeletsning".
Om jag rätt förstod den metoden så råkar det finnas en sådan plåt med i det lilla urval som jag bar hem förra veckan. Den är mycket rostig, men jag försökte göra en kalkering på en del av den - lyckades väl bara sådär, men här är den
UPPDATERING: glömde ange måtten - nedanstående mönster är alltså i "färdigskala", nämligen ca 11 x 8 cm
Vi fick veta om skillnaden på djupetsning, mattetsning och blanketsning. (Det låter inte som något man vill hålla på med hemma, precis - vi måste hitta på nå't annat sätt att demonstrera pantografens funktion, om vi ska kunna ha "vanligt folk" i lokalen...)
För att det ska bli några spännande bilder kommer här historien om plåtarna till stockholmsglasen från 1946:
Lite slumpvis tog jag hem några plåtar som jag trodde det var stockholmsmotiv på. Det visade sig att baksidorna hade ett likartat gävlemotiv.
Särskilt en av plåtarna var alldeles inkrusterad med vax, på båda sidorna:
När jag så småningom lyckats av-vaxa (varmluftpistol) och skura de tre plåtarna såg de ut såhär:
Dessutom är alla sex motiven daterade och signerade, men av vem? Jag har fått veta att stockholmsglaset är designat av Sven-Erik Skawonius 1946, men denhär signaturen måste vara någon annans:
Beträffande nästa besök på museet återkommer jag i mejl.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar