(Jag rev några också, men... äras de som äras bör: Bela och Nicke rev flest!)
Sedan tog vi, under Gunnars ledning, ned den korta drivaxel som satt (kommer att sitta igen, senare) vid den västra väggen.
"Grejen" var ganska sk-tig, men bars ut i "arbetsrummet". Efter viss, hm, extrem?, rengöring fick vi av lagerboxarna, och kunde beundra kullagren därunder. Det ena snurrade fint, men det andra krävde en del rengöring och smörjning.
Kaffe behövdes, förstås - då dryftade vi de senaste (förvirrande) beskeden avseende asylboendet. (Vi enades om att ingen, förmodligen, hade koll på vad som egentligen gäller - Smålandsposten kommer med underliga och motsägande siffror, migrationsverket har, enligt dem själva, gjort fel och samtliga verkar ha fått terminologin om bakfoten. Vilket är förståeligt: "nyanländ" flykting är man, enligt Riksrevisionen, när man fått uppehållstillstånd. Detta kan, med dagens handläggningstider, ta ett år eller så. Under tiden, alltså när man just kommit hit, är man "asylsökande". Oavsett när man faktiskt "anlänt". I sammanhanget känns ett "glastekniskt museum" som en aningen, hur är det man säger? "i-landsproblem"?)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar