Efter incidenten med flodhästen har vi gått runt på den avverkade ytan.
Den är (inte så förvånande) full av glasbitar – små, stora, tunna, tjocka…
Tänk om det blir en torr och solig sommar i år också? Tänk om solen ligger på någon av glasbitarna? Tänk om det går lika fort att sätta eld på naturen som det gjorde att sätta eld på en hylla? (Cigarettpaketet är bara en storleksmarkör)
Så jag ringde räddningstjänsten för att få råd. Det visade sig att jag oroar mig i onödan, för ”inga bränder startar så, egentligen”.
Och det känns ju skönt att veta...
Se’n ringde jag kommunen, frågade vad som kommer att hända med (på kort sikt) staketeländet, och (på längre sikt) med saneringen.
Svaret kan sammanfattas i ”vi får se”.
Men en kan ju hoppas att åtminstone staketet blir uppstädat innan den stora turistströmmen kommer…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar