for vi ju för att beundra den monterade pantografen. Och här stod den, i all sin prakt:
"Ritbordet" och "tallriksdelarna" var hopskruvade, "vridbanden" och "lyftbanden" fastsatta på sina riktiga platser osv.
Dessvärre var den trög att röra - så trög att något måste vara fel. Bara smutsig? Inte riktigt ställd (i våg och lod)? För tunga/för lätta tyngder? Klart är att något är fel - det skulle vara omöjligt att arbeta vid en maskin med sådant motstånd.
(Både Kulturarvscentrum och vi får jobba vidare, vi kan ju tävla om vem som löser problemet först?)
Så vi spanade vidare i omgivningarna... och se: där låg ju en massa stämpeletsningsplåtar! Och inte var de lika rostiga som våra, heller. Här ett exempel på plåt-återvinning, antingen är det en fd sågklinga eller ett fd spärrhjul (bra tjockt för sågklinga, tyckte vissa):
Alltså - hur kommer det sig att så, så många (okej då, än så länge bara Kosta och Åfors, som jag sett med egna ögon) gör etsade glas åt så, så många brittiska hotell (med mera)? Hur kommer det sig att det var lönsamt (för hotellägaren), borde det inte vara både enklare och billigare att få dem gjorda "hemma"?
(jfr denhär posten som listar ett antal av våra panto-plåtar - så har vi sågklingan ovan med minst 2 - och då finns massor med fler panto- och stämpelplåtar kvar att gå igenom) ... skulle det kunna vara så att vi här snubblat på ett av glasindustrins (gamla) problem... att inte (ha vett på att) ta betalt?!?)
På litet längre avstånd från pantografen fanns två guillocheringsmaskiner, båda från Kosta. De är inte i allra bästa skick, men det fick oss att börja prata om guillocheringsmönster, och -mönsternålar, vilket fick Sven-Åke att minnas några oidentifierade grejor i pantograflådan, samt fick mig att minnas något i en bok...
Och där var de! Hållarna för många ritsnålar samtidigt! Med en sånhär grej kan man ju lätt göra de parallella linjerna på våra meanderslingeglas! För att inte tala om att de stämmer (någorlunda) med vad Carl Kaijser skriver från Reijmyre på 20-talet, om nålar och gummisnoddar...
Slutligen fick vi tips om en film från Alvesta glasbruk 1977 - den finns här
- som visar en "halvautomat" i användning. Kanske gör man skåp-knoppar, eller (med tanke på att det senare i filmen visas montering av salt- eller sockerströare) så är det dessa små "flaskor" som tillverkas?
Allt-i-allt får en nog säga att det var en väl använd eftermiddag - tack för att vi fick komma, snälla Björn A och Sven-Åke R!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar