2016-11-11

Vilka grejer!

Berne, "Mutter", Lasse och jag (Z) har just varit nere i "Långholmen" för att betitta de två maskiner som Berne skickade bilder på tidigare. Sa jag "betitta"? Jag menar förstås "Bli betuttade av". Läs fortsättningen så förstår ni.

Den ena var ju inte så konstig.  Alla känner vi ju igen en Guillocheringsmaskin när vi ser den, eller hur? Åsså ett par lådor med diverse tillbehör. Men det är ju precis som med den från Madesjö. Och inte är den speciellt stor heller - en lagom gullig liten bordsmodell, liksom. Men jag tror - det var inte alldeles lätt att detaljgranska - att den har en vertikal rörelse också, till skillnad från Madesjö-maskinen.


Men sedan var det ju en maskin till! Ni ser en av Bernes bilder här nedanför och visst blir man nyfiken?
Efter en stunds skärskådande och närstudier var faktiskt slutsatsen klar: Det här, mina vänner, är en vertikal pantograf!
Vad bilden visar är den nedersta nivån med plats för fyra glas. Glasen "chuckas" fast på vanligt sätt men i den här konstruktionen är det så, att glasen roterar medan nålarna rörs upp-och-ned.

Den vertikala, tjocka axeln i mitten är stationär och upp och ner längs den rör sig tre, låt mig kalla dem plattformar, var och en med plats för fyra glas. Ni ser en av dessa tre plattformar en bit upp i bilden. Det här blir rätt tungt och den motvikt som är till för att balansera upp det hela syns som en stående, gråblå cylinder ner till höger. Om, som det ser ut, den är av bly, väger den runt 120-150 kg.
De tre nivåerna för glas, fyra på varje nivå, befinner sig på ungefär 80, 140 och 200 cm höjd och de flyttar sig ju inte eftersom det i den här konstruktionen är nålarna som rör sig upp och ned - inte glasen. Så hur kul har det varit att ställa glasen på plats?

Det finns såvitt jag vet ingen som någonsin nämnt en tolv-glas-pantograf i drift på Kosta. Däremot finns det uppgift om att Pukeberg skulle ha köpt en tolv-glas-pantograf från Tyskland år 1926. Men i samma veva lade Reijmyre ner och om deras beryktade 36-glas-pantograf i verkligheten var en 24-glas och en 12-glas så skulle det ha kunnat bli en 12-glas "över" år 1926, en som Eda inte ville ha. Då fanns fortfarande Svenska Kristallglasbruken och man kunde mycket väl tänka sig att en överbliven pantograf från ett av medlemsbruken skulle deponeras i en gemensam lagerlokal. Och si: "Långholmen" i Kosta är precis det...

Det ovanstående är rena spekulationer, men faktum kvarstår: I "Långholmen" finns en tämligen bedagad Guillocheringsmaskin och en likaledes tämligen bedagad vertikal, 12-glas pantograf!

Det ni: Bedagade - Javisst. Men vilka skönheter!!

Inga kommentarer: