Någon borde rapporterat från Sinne och smak i Kosta, men någon har varit i Stockholm några dagar - .
Alltså.
Sinne & smak förra tisdagen kan kanske beskrivas som en måttlig succé, kanske runt 10 för föreningen okända deltagare. (Okända är fel ord, "icke-medlemmar" är mer korrekt!)
Vi i föreningen var försedda med ljudinspelare (för nuförtiden kan de ju bara inte bli kallade "bandspelare", väl?) och har (som vi föreningsmedlemmar redan vet) fått ihop ett antal ljudklipp med information (och information som reser fler frågor också, förstås).
Några frågor att gå vidare med:
- vad, exakt, är "djupetsning"?
Kan pantograferade glas betecknas som "djupetsade"? Om inte, vad är skillnaden?
(litteraturstudier ger flera ord som är luddigt definierade: blanketsning, djupetsning, linjeetsning - alla verkar vid något tillfälle kunna sättas i motsats till "mattetsning". Snälla, hjälp oss fåkunniga!)
- det talades också om att man (då det begav sig) använde sig av olika nål-tryck (pantografering) för att åstadkomma olika etsresultat. Vissa av oss blir alldeles förvirrade av detta: en rispa i vaxskiktet är väl en rispa i vaxskiktet, eller?
- ett annat ord är "stämpeletsning". Det vi tidigare har lärt oss (läs här) grumlades nu av tal om stämplar som fylldes med etsvätska.
Vem vet mer om detta?
(Visserligen har vi läst i boken om Pukeberg att de där, mot slutet av 1800-talet, hade kommit på ett sätt att "stämpla glas". Tyvärr beskrivs varken resultatet eller processen närmare än så...)
Och på tal om ord: jag har försökt göra en sammanställning över (av oss) kända "etsapparater" i svenska glasbruk. Till etsapparater räknar jag både guilloscheringsmaskiner och pantografer. Eftersom det inte går att lägga ut (läsbara) tabeller på en blogg, så har jag gjort en ny sida på hemsidan: "Etsmaskiner i Sverige" (öppnas i nytt fönster).
Alla som har något att tillföra: snälla, gör det! (mejl till mig, kommentarsfunktionen...)
Exempel på sådant vi vill veta är: när och hur många guilloscheringsmaskiner fanns på Åfors (där de lär ha kallats pantograveringsmaskiner, precis som på Pukeberg)? Samma sak för Målerås?
Nu i tisdags var det mest "pyssel" på gång: G och B sorterade reservnålar till panton - och upptäckte till sin förvåning att det fanns två olika sorter. Den ena sorten gå inte i de vanligaste nålhållarna vi har (för stora), och dessutom har de utbytbara spetsar.
Själv kröp jag omkring och försökte diska panto-räler igen, i hopp om att få sidledsrörelsen (på ritbordet; upp-och-ner på armarna) att gå lättare. För varje gång blir det lite renare - men likafullt blir det svart på trasan med nästa omgång...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar