2017-09-28

Så nu är det bara att vänta...


Nu när både Vävmässan (med några inbokade bussutflykter) och dessutom månaden september är över (eller nästan, då) så har vi gjort följande:

- ändrat öppetskyltarna till detta:


- gjort plats för marsmänniskorna att fixa hål i golvet för vertikalpanton, genom att göra plats på golvet:


och dessutom tömde vi vitrinskåpet (så att det inte blir oreda i det pga ev vibrationer).

Eftersom det inte tog hela eftermiddagen, fortsatte vi med att experimentera med en centrifugprototyp. (Föreningen äger nu inte mindre än två "antika" mjölkseparatorer, tack vara Gunnar.)
Medelst "fästkuddar" monterade vi en gammal plastburk någorlunda centrerad.
I densamma hällde vi en skvätt spolarvätska (hade väl gått lika bra med vatten, men det hade vi inget ute i sliperiet – att använda kaffe var ju uteslutet...).
Sedan vevade Lasse, med gott resultat:


Ja, och så funderade vi en hel del på olika möjliga metoder att flytta v-panton när väl marsmänniskorna gjort sitt.
(Antagligen finns plats för fler funderingar... även om vi (självklart!) redan funnit den absolut bästa metoden.)

2017-09-24

Nu är den nästan klar - eller i alla fall påbörjad...

Kommer ni ihåg den här? Annars kan ni kolla på blogginlägget den 11 september... 

Nu har vi totat ihop en tredimensionell version av modellen...
I verkligheten är det tre meter glas - men i modellen är det ungefär 1.5 meter plast och 1.5 m koppartråd...

2017-09-22

En regnig lördag - och litet annat...

Idag hade vi besök av en busslast från Vävmässan, minsann. Och dessutom sex stycken "lösa" besökare, Totalt kan man väl gissa på 50 personer.Det var väl inte världens roligaste väder när de kom ur bussen - men det var desto gladare miner när de skulle försöka spänna musklerna och låtsas-pressa en skål...

Och så har det hänt en annan mycket spännande sak! Ni minns alla att den nya, vertikala pantografen hade ett par delar som gått av, eller hur? Nå: Nu har Jonas Waner och Daniel Liffner satt ihop bitarna igen! Observera att det är Daniel på den översta bilden och Jonas på den nedre.

Det är jättesnygga skarvar men innan vi belastar dem måste vi bara kolla hur det gick till: Från början pratade Jonas om att borra in pluggar som förstärkning men vi (eller åtminstone jag) vet inte riktigt hur det gick med den saken. Så eventuellt skall vi lägga på yttre förstärkningar. Det vore ju självaste håken också ifall vi skulle bryta sönder grejerna igen genom att överbelasta... Då finge vi allt skämmas! Men visst ser det snyggt ut? Den andra är lika snygg - men den bilden är inte lika tydlig...
 Och i går kom de! Visst ser de litet malliga ut? Och det har de all anledning att vara!
Och dessutom - det här blir bara bättre och bättre: Kanske kommer de att gå med i vår illustra förening! Dels för att de tycker som vi, nämligen att det en viktig funktion som muséer som vårt fyller och dels därför att de tycker det verkar kul! Det ni!

Nu väntar vi med spänning på att få ett hål i golvet på rätt ställe och sedan skall vi ställa den vertikala pantografen på plats. Det är verkligen någonting att se fram emot!!

Förresten finns det en sak till att rapportera: Vi, dvs Kerstin och jag, var och höll föredrag med anledning av Kostas 275-års jubileum. Vi var inbjudna tillsammans med Berne från Ekeberga Hembygdsförening och Börje Åkerblom för att ge en av tre olika bilder av Kostas 275 år under huvudrubriken "Celebrating Kosta". Tyvärr kom varken Kerstin eller jag ihåg att fotografera...


2017-09-14

En torsdag utan besökare


men det gjorde det ju bara lättare att experimentera med Lasses nya uppfinning: en specialhållare för en penna.

Såhär ser den ut - problemet är att blogger trilskas med bilder idag. De får läggas till en annan dag, eftersom det verkar som om videon funkar, iallafall.

Och nu lyckades det!

Den fastnade tillochmed på video...


Det visade sig att det inte är så lätt som det ser ut (att pantografera, alltså).
Samt att det nog behövs en del pyssel – mönsterskalan bör nog göras om, det gäller att anpassa penntrycket så att muggen löper lätt men fortfarande blir ritad på osv. Och, förståss, att skaffa lämpliga(re) pappmuggar…
Men det är ju bara detaljer!

2017-09-11

Dags för ett blogginlägg igen?

Museiverksamheten är ju inte längre så intensiv, så NU borde vi väl jobba, i alla fall?

Ja, jo, det gör vi, men mera i "det lilla"... eller, om sanningen ska fram: vi vilar oss, kommer med mer eller mindre knäppa idéer för nästa år, ägnar oss åt konstiga jämförelser, tar emot bokade besök (två avklarade, tre kommande).


En knäpp idé för nästa år: minns ni denhär?


Den 23-27 juli 2018 är det alltså 120 år sedan den IX:e Turnfest. Nog måste det firas? (ju fler kalas desto bättre, eller hur?)
Frågan är alltså HUR det ska firas. Idéer, någon?

När vi häromveckan passerade Kosta visade det sig att den (knäppa?) "Basket" ska utgå ur sortimentet, så alltså köpte vi en liten. Vi har tidigare spekulerat om tillverkningsmetod (den görs i Slovenien), och kommit fram till att det enda vettiga sättet är att ha en rörlig form, en som rör sig "åt alla håll" medan en sträng glas rinner i lagom fart från en stationär dysa.

Först märkte vi ut hur strängen går:

Sedan försökte jag göra en "modell". (Det första som kom ut av den är att, för dethär lilla fatet, strängen är 3 meter lång). Det slutade med att jag fick förminska fatet en hel del för att få till en hanterbar modell:


Först hade jag hoppats att den skulle gå att "bara" hänga upp, men då blev det helt obegripligt.
Alltså måste slingan monteras på något sätt – ovanstående är i alla fall en början (men det behövs nog en del jobb innan den är fullt presentabel).

Nå’t annat som hände i Kosta var att vi inköpte två st (prima-märkta) mellanstora Snöbollar.
Varför två? Jo, för att de var så fullständigt olika... den ena blank och blåaktig, den andra med stor ful formskarv (men skrovligare) och grönaktig.
Dessa två har KostaBoda blästrat under.
Se’n jämförde vi med Lasses "original" (nåja, från den tiden de gjordes på Kosta, i alla fall).
Skillnaderna är synliga för ögat, men inte lika tydliga på bild.


Förresten: på lördag 16/9 är det Berättarkafé på The Glass Factory (Boda). Ses vi där?
(Tyvärr innebär det att museet här i Bergdala är stängt lördag)

2017-08-27

Idag hände det!


men allra först: Gunnar kom med presenter till avslutningsgrillningen: ett Evy (Åfors) till samlingarna, ett okänt, men pantograferat, ett Elon selter och ett jättetättguillocherat ben-och-fot som nog gjorts överallt (och som även förekommer i en Price list från Orrefors dept Sandvik (men utan själva priset) från 1921.
Några bilder:


men näst först:
Igår var det familjedag på glasbruket.
Eftersom de skänkte pengar till Barncancerfonden ville inte vi vara sämre:


Vi gjorde kanske vår bästa dag (gåvomässigt, alltså) för säsongen, och kunde på eftermiddagen överräcka hela 500 kr till glasbruket för vidare befordran.

Men alltså: IDAG HÄNDE DET!!!
BGM passerade 3000 (ja, tre tusen) besökare under säsongen!

Någonstans under dagen kom det också ett rejält, men kort, skyfall, som resulterade i en mindre sjö utanför dörren.
Numera finns där en "klivsten":


Nästa förutsägbara händelse är ett studiebesök från Grimslövs fhsk, på tisdag. Watch this space!

2017-08-25

En vanlig torsdag


En dag i somras fick jag för mig att jag skulle sopa. I närheten av draperiet sopade jag upp en turkos glaspärla och två klara.
Alltså slutade jag omedelbart att sopa, för att istället undersöka nederkanten av draperiet. Det vore inte roligt om draperiet plötsligt var bara halv-långt!

Fann några ändar utan knut, några tveksamma, några med skarvknutar i låg nivå…
Försökte förstärka med Karlssons klister (det borde iaf inte bli sämre) – sedan började vi alla fundera på en "slutgiltig lösning" (den tillfälliga ordnade B genom att sätta upp lappar med det något överdrivna påståendet att draperiet är antikt och värt 5000:- Detta påstående imponerade i alla fall på några föräldrar...).

Lasse och jag slogs av det uppenbara i samma ögonblick: krympslang, förstås!
(själv blev jag inspirerad när L inspekterade nederänden på några pärllängder - eftersom jag mindes denhär händelsen
)

I sann ingenjörsmässig anda beräknade vi åtgången av krympslang till > 5 meter. Så var/hur får en tag i >5 meter krympslang? Dessvärre är svaret också uppenbart, nuförtiden: en får beställa "på nätet".

Så idag kom Lassen med en välbefaren låda slang (den hade varit både här och där, sett både Växjö och Jönköping flera gånger innan leverans), och vi skred till verket.
Efter inledande pyssel fick vi till en bra arbetslinje: jag och B kapade, Lasse krympte.




Det blev klart, och dessutom en meter slang kvar (just jämnt precis; det var nog ungefär 10 cm över av den 5:e metern).

Så nu har vi ett draperi som inte kommer att tappa pärlor mer!

(Ja, och så fick vi ett par bokningar och några vanliga besökare också)